Exempel på gårdsnamn i 1661 års tiondelängd. Bildkälla: Riksarkivet, Länsräkenskaper 1631-1820, Kopparbergs län 47 (1661) sid. 232

Kom Nils Anderson i Womus med dätt weder nampnett Ribe Nils

Det var i januari 1605 som Nils Andersson med vedernamnet Ribe Nils ställdes framför tinget. Han hade som gift man bedrifitt hordoms last med både änkan Marit från Blyberg i Älvdalen och Marit Mickelsdotter från Våmhus. För detta blev han dömd att mista livet. Laga ting i Mora 7/1 1605, Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Kopparbergs län renoverad dombok EXIe:2720 (1602-1642) s.236. Enligt Svenska Akademins Ordbok (SAOB) är vedernamn ett äldre uttryck för tillnamn, binamn eller öknamn. Vedernamn, Svenska Akademins Ordbok (läst 2025-04-20). Ribe, eller Ribb som det oftast skrivs, ska enligt ortnamnsforskaren Bror Lindén vara besläktat med ordet ribba och då troligen i betydelsen bergsrygg. Lindén 1990 s. 106.

Men Ribb har också använts som ett tillnamn både före och efter Nils Anderssons tid. Troligen ursprungligen som en förklaring av gårdens läge och senare mer som ett släktnamn som ärvdes från en generation till nästa. Dessa gårdsnamn, som de idag oftast kallas, börjar på allvar dyka upp i Våmhus och Bonäs under mitten av 1600-talet.

Att de även fungerade som ett slags släktnamn gör att gårdsnamnen underlättar i släktforskningen. Hur de ärvs är dock inte alltid helt självklart. Oftast ärvdes de, likt efternamn, från far till son och dotter. Men det förekommer också att sonen (eller dottern) tar moderns, hustruns (makens) eller ett helt nytt gårdsnamn. För mer information om gårdsnamnen i Dalarna, se t.ex. artikeln Gårdsnamn på Wiki-Rötter (läst 2025-04-20). Dessutom kan en och samma person samtidigt vara skriven med två olika gårdsnamn. T.ex. Iffwars eller Bågg Erich Erßon i Östnor i Mora AI:1 (f. 112v) och Sebbes vel Ask Anna i Limbäck i 1653 års tiondelängd (Länsräkenskaper Kopparbergs län, Verifikation 1653 s. 198). Men någon form av koppling kan oftast göras mellan två personer som bor i samma by och är skrivna med samma gårdsnamn.

På följande sidor har jag kartlagt ett par gårdsnamn som har sitt ursprung i Våmhus och Bonäs. Med utgång i äldsta tid försöker jag ta mig till början av 1700-talet. Målet är att koppla så många som möjligt i Våmhus och Bonäs som är skrivna med ett och samma gårdsnamn i Moras andra husförhörslängd, upprättad i slutet av 1716 (AI:2a och AI:2b). Förutom Mora kyrkoarkiv använder jag domböcker och skattelängder. Av skattelängderna är det framförallt mantals- och tiondelängder som är användbara eftersom de uppdaterades varje år, tillskillnad från t.ex. jordeböckerna som efter 1570 endast uppdaterades efter större jordrevningar. Vid jordrevningarna uppmättes och graderades böndernas jord. Revningar genomfördes dock väldigt sällan. I Dalarnas landskapshandlingar återfinns för Mora socken endast 3 s. k. jordrevningsjordeböcker där brukarnas namn har uppdaterats: 1576:14B, 1588:5B och 1627:11. Däremellan och efter 1627 är jordeboken nästintill helt oförändrad.

Bland jordeböckerna finns dock ett undantag, nämligen jordebok 1684:2 som både tar upp 1626 års brukare och de som brukade samma mantal omkring 1660. Förutom namn listas här även hur stor del av de gamla mantalen som en person brukade. Detta gör att man i många fall kan lista ut syster- och brodersdelar. Jordägandet anges relativt 1626 års mantal under andra halvan av 1600-talet, inte bara i denna jordebok utan även i domböcker och restlängder. Restlängderna återfinns under landskontoret samt i slutet av verfikationerna i länsräkenskaperna. Kopplingen till de gamla mantalen gör att dessa längder blir väldigt användbara för att ta sig bak i tiden, bortom kyrkoarkiven.

Kartläggningarna redovisas som en stamtavla som endast följer de släktlinjer där gårdsnamnet förs vidare. För osäkra kopplingar, i vissa fall rena gissningar, används en streckad linje. Om gårdsnamnet finns beskrivet i "Bebyggelsenamnen i Mora kommun" av Bror Lindén återges texten till vänster om stamtavlan.

Storbyn

Arv, Ask, Back, Burtu

Moren

Grym

Limbäck

Fors, Hinders

Björkvassla

Gris

Bäck

Bengt

Indor

Hinde

Heden

Kopp

Kumbelnäs

Gyris

Bonäs

Gubb

    Källförteckning

    Otryckta källor

    Riksarkivet (RA)
    1. Dalarnas landskapshandlingar [SE/RA/5121/5121.10]

      Volym

      Typ
      Våmhus återfinns på
      sidaSVAR bild-id
      1539:4Jordebok51A0051307_00164
      1541:9Jordebok21A0051311_00018
      1542:8Jordebok-A0051313_00046
      1543:9Jordebok11A0051316_00018
      1545:5Jordebok9A0051320_00016
      1546:12Jordebok25A0051323_00021
      1547:10Jordebok-A0051326_00010
      1549:13Jordebok10A0051331_00016
      1550:4Jordebok8A0051334_00044
      1551:3Jordebok10A0051337_00057
      1552:10Jordebok9A0051343_00014
      1553:14Jordebok9A0051349_00014
      1555:14Jordebok-A0051354_00018
      1556:14Jordebok40A0051361_00047
      1562:16Jordebok111A0051383_00119
      1563:7Jordebok102A0051384_00112
      1569:4Jordebok-A0051389_00059
      1569:4Tiondelängd-A0051389_00197
      1570:20Jordebok-A0051404_00062
      1571:5Jordebok55A0051407_00061
      1572:13Tiondelängd-A0051416_00062
      1572:13Jordebok47A0051416_00147
      1573:6Tiondelängd-A0051420_00066
      1573:6Jordebok49A0051420_00134
      1574:11Jordebok46A0051428_00053
      1574:11Tiondelängd-A0051428_00207
      1575:3ATiondelängd-A0051431_00168
      1575:3AJordebok79A0051431_00290
      1576:14AJordebok108A0051441_00113
      1576:14ATiondelängd-A0051441_00185
      1576:14BJordebok150A0052918_00168
      1577:1ATiondelängd51A0051442_00057
      1577:1BJordebok148A0052919_00163
      1578:5ATiondelängd34A0051448_00035
      1578:5BJordebok139A0052921_00151
      1579:1BJordebok139A0052922_00146
      1579:1BTiondelängd-A0052922_00435
      1580:8ATiondelängd-A0051461_00324
      1580:8BJordebok135A0052923_00198
      1581:7Tiondelängd-A0051467_00032
      1581:7Jordebok14A0051467_00120
      1582:12Tiondelängd-A0051474_00017
      1582:12Jordebok26A0051474_00110
      1583:7ATiondelängd-A0051479_00038
      1583:7BJordebok24A0052925_00030
      1584:6Jordebok26A0051484_00030
      1585:1Jordebok27A0051488_00032
      1585:1Tiondelängd-A0051488_00328
      1586:4Jordebok-A0051496_00032
      1586:4Tiondelängd-A0051496_00298
      1587:1Tiondelängd-A0051500_00031
      1587:1Jordebok28A0051500_00112
      1588:5AJordebok188A0051508_00185
      1588:5ATiondelängd24A0051508_00300
      1588:5BJordebok190A0052930_00198
      1589:11Tiondelängd-A0051515_00047
      1589:11Jordebok166A0051515_00290
      1590:9Tiondelängd-A0051518_00012
      1590:9Jordebok157A0051518_00242
      1591:4AJordebok209A0051522_00218
      1591:4BTiondelängd17A0052936_00051
      1593:3Tiondelängd-A0051528_00047
      1593:3Jordebok-A0051528_00235
      1594:1Jordebok56A0051532_00130
      1595:1Jordebok213A0051534_00188
      1597:6Jordebok35A0051542_00040
      1598:1Jordebok97A0051543_00103
    2. Strödda räkenskaper och handlingar t o m 1630 [SE/RA/5101]
      1. Brudskattelängder 1563 f.203v ff (Våmhus, A0021570_00340)
    3. Strödda militiehandlingar före 1631 Del 1: Armén [SE/RA/5104/5104.1]
      1. Indelningsverk och utskrivningslängder C.:3 opag. (RA A0071101_00296)
    4. Älvsborgs lösen 1571 [SE/RA/5116/18]
      1. vol. 18 (Dalarna) f.71r ff (Våmhus, B0001017_00250)
    5. Älvsborgs lösen 1614-1619 [SE/RA/5117/IV]
      1. vol. 45A-50 (Dalarna)
    6. Mantalslängder 1642-1820
      1. Säters län 1642-1646 [SE/RA/55203/55203.22]
      2. Kopparbergs län 1647-1731 [SE/RA/55203/55203.23]
    7. Boskaps- m.fl. längder [SE/RA/5119]
      1. Dalarna 1:1 1628 f.28v ff (Våmhus, A0021549_00038)
    8. Länsräkenskaper 1631-1820
      1. Kopparbergs län 1634-1690 [SE/RA/5511/5511.26]
    9. Svea Hovrätt - Advokatfiskalen [SE/RA/420422/02]
      1. Kopparbergs län, EXIe:2720 1602-1642
    Krigsarkivet (KrA)
    1. Indelningsverk och jordeböcker [SE/KrA/0453]
    2. Rullor 1620-1723 [SE/KrA/0022]
    Uppsala landsarkiv (ULA)
    1. Mora kyrkoarkiv [SE/ULA/11069]
      • Husförhörslängder, AI:1 1667-1684, AI:2a & AI:2b 1716-1731
      • Minesterialböcker, C:2 1677-1716, F:1 1717-1741
      • Visitationsprotokoll, NI:1 1661-1777 (1683-06-14 f.20r)
    2. Kopparbergs läns häradsrätts arkiv (KLHA)
      • KLHA II, AI:5 1637-1638 (LT 9/12 1637 f.169v), AI:6 1639 (LT 14/12 1639 f.162r, LT 16/12 1639 f.165v), AI:8 1641-1642 (LT 31/12 1641 f.244r, LT 1/1 1642 f.258r)
      • KLHA IV, AI:1 1645-1659 (LT 13/1 1648 f.14v), AI:3 1669-1675 (LT 11/12 1674 f.17v, LT 10/12 1675 f.16v), AI:5 1684-1689 (EOT 24/1 1684, LT 9/1 1686 f.10, LT 7/12 1687 f.40r)
      • KLHA XI, AI:2 1713 (LT 15/12 1713 f.561r)
    3. Länsstyrelsen i Kopparbergs län
      • Landskontoret 1626-1957 [SE/ULA/12903/11]
        • Restlängder, EVIc:1 1651-1692
        • Kronouppbördsböcker, GIVa:2 1671-1672

    Litteratur

    • Lindén, Bror (red.) (1974). 1663-64 års inventering av fäbodar och nybyggen, hyttor, hamrar, sågar, kvarnar, fiskerier m.m. inom Kopparbergs län: enligt i 1663 års jordebok intagna originalförteckningar : med kommentar och register. Uppsala: Lundequistska bokhandeln
    • Lindén, Bror (1990), Bebyggelsenamnen i Mora kommun, Ortsnamnsarkivet i Uppsala

    Gårdsnamnsfrekvens 1647-1677

    Födelseår i Mora AI:1

    Mora AI:1 Under 1500-talet och början av 1600-talet upprättades det sannolikt inga födelselängder i Mora, och många verkar ha varit osäkra på exakt hur gamla de var. Detta stapeldiagram visar tydligt att man i många fall avrundade åldern till närmaste femtal (25, 35, 45 o.s.v.). T.ex. har 172 av 525 personer (33%) födda under 1620-talet fått födelseåret 1622, d.v.s. de var 45 år gamla när längden upprättades 1667. De övriga åren under denna period har som jämförelse i genomsnitt 39 personer födda per år.

    Mora C:1 & C:2 När födelselängder började upprättas blev det lättare att hålla kolla på hur gammal befolkningen var. Detta syns också i stapeldiagrammet där fördelningen av födelseår blir betydligt jämnare från 1640-talets slut. De födelselängder som är bevarade från denna period är dock endast ett fragment från 1642 och en ofullständig längd för 1661-1662. En mer kontinuerlig födelsebok finns först från 1670, dock är även den, för mitten av 1670-talet, långt ifrån fullständig. Vid jämförelse av födelselängden med AI:1 syns ändå tydligt att husförhörslängden succesivt togs ur bruk under 1670-talet.

    Bönder i Norrbygge setting upptagna i jordeböcker 1539-1653

    1576:14B f. 1r: Årlighe Rentan uttij Östera dahlarna som beleff reffvat och skattlaghtt anno 76 den 10 april
    1588:5B f. 1r: Årlighe Renttan på Östre dalarne såm bleff reffuatt och skattlagtt anno 87 then 2 Octobris
    1627:11 f. 39r: Årlighe Renttan på Mora sochen efter som reeffwat bleeff om höstenn 1626
    1631: Till 1631 års jordebok har, jämfört med 1627 års dito, 7 personer adderats till Norrbygge setting. Möjligen är detta ett resultat av ytterligare en revning. Enligt Dalarnas handlingar 1629:14 (s. 93) revades delar av södra Dalarna 1629. Det framgår inte om även Österdalarna omfattades.