Traktörer och traktörskor vid
Karlbergs värdshus 1697-1791

Adam Kahl & Maria Ihre 1697–1706

Adam Kahl var taffeltäckare, hos drottning Ulrika Eleonora från 1683 och efter hennes död i kungliga silverkammaren 1694–1700. Kahl, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12307, Svenskt biografiskt lexikon, läst 2022-04-07 I Solna kyrkoarkiv nämns han första gången i juni 1695 då hans hustru begravdes. Solna LIa:2 (1695-1709) opag. Lijk Begrafne 1695-06-28, Taffeltäckaren Adam Carls hustru (AID: v90170.b47) Två år senare, 11 juli 1697, gifte sig Kongl Maijts Taffeltäckäre Adam Kahl och dygdesamma hustru Maria Ihre i Solna. Solna LIa:2 (1695-1709) opag. Vigda 1697-07-11 (AID: v90170.b44)

I mantalslängderna återfinns Adam Kahl under Karlbergs kungsgård i Solna, 1697-1701 som traktör och 1705-1706 som taffeltäckare. 1705 är han skriven under Karlbergs värdshus. Detta år är för övrigt första gången som värdshuset nämns i mantalslängderna. Men Adam är själv aldrig markerad, utan det är bara hustrun och ett växlande antal pigor som är upptagna. Mantalslängder: Länsstyrelsen i Uppsala län, Landskontoret I EIII:2 (1697) s.309, EIII:3 (1698) f.115r, EIII:4 (1699) f.121r, EIII:5 (1700) f.118r, EIII:6 (1701) f.108v, EIII:10 (1705) f.22r, EIII:11 (1706) f.20v Möjligen var han som kunglig taffeltäckare befriad från mantalspenningen. Från år 1700 kan hans frånvaro även förklaras av att han dragit ut i fält som taffeltäckare vid Kungl. Majts. hovstat. Kahl, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12307, Svenskt biografiskt lexikon, läst 2022-04-07 Kungliga arkiv, Konung Karl XII, K:33 s.69 (Hovstat 1707, RA bildid: A0073435_00065), opag. (Hovstat 1708, RA Bildid: A0073435_00089) Efter slaget vid Poltava följde han Karl XII till Bender där han dog i september 1711. Kammarkollegiet Likvidationsakter, Hovet efter 1680, vol. 7 Adam Kahl (RA Bildid: A0067593_00079)

Under en stor del av perioden då Adam är skriven i mantalslängderna var det alltså sannolikt hustrun Maria Ihre som förestod verksamheten vid värdshuset. Efter 1706 flyttade hon från Solna, oklart var. Senast 1720 var hon på Gotland där hon gifte sig med kyrkoherden i Dalhem, Arendt Felderman. Dalhem (I) CI:1 (1694-1725) s.91 (AID: v61553.b410.s91)

Kända barn:
Thomas, sannolikt född i Solna. Thomas återfinns inte Solnas födelselängder. Under slutet av 1600-talet är födelseboken dock långt ifrån fullständig, år 1699 finns till exempel endast 3 dop noterade.

Nils Wass 1707–1711

Mästerkock vid det kungliga hovet från senast 1704. Kammarkollegiet Likvidationsakter, Hovet efter 1680, vol. 12 Nils Wass (RA bildid: A0067598_00313) Vid Karlberg dyker han upp första gången 1707 då kåcken M:r Nils är mantalsskriven på värdshuset. I mantalslängderna återfinns han sedan under Karlberg t.o.m. 1711. Mantalslängder: Länsstyrelsen i Uppsala län, Landskontoret I EIII:12 (1707-1708) f.17v & 448v, EIII:13 (1709-1711) f.17r & 898v Efter 1711 flyttade han från Solna, oklart var. Från senast 1722 var han i Kungsör. Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:90 (1722) s. 928 (AID: v222395.b9370.s928). Bouppteckning efter mätaren Anders Törnbohm. Mästerkocken Nils Wass i Kungsör blir förmyndare till sin systerdotter Maria Törnbohm. Mästerkocken Nils Wass dog 11 maj 1737. Kungliga arkiv, Konung Fredrik I, K:36 opag. (RA bildid: A0073438_00043). Mästerkocken Nils Wass död 11 maj 1737.

Johan Struve 1731–1741

Efter Wass dröjer det till 1732 års mantalslängd, upprättad 4 december 1731, innan en traktör nämns under Karlberg. Traktören hette Johan Struve och han var detta år är skriven tillsammans med hustru och en piga. Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EI:18a (1732) f.40r. I denna längd är han skriven N: Struve, vilket är felaktigt. Hustrun hette Brita Ahlqvist och de hade varit gifta sedan 1714 då Struve var handelsman i Stockholm. Maria Magdalena EI:1 (1706-1729) s.162

Avskrift av 1732 års arrendekontrakt för Karlbergs värdshus.

I samband med Struves tillträde upprättades ett nytt arrendekontrakt för Karlbergs värdshus. I kontraktet, som skrevs under av överstemarskalken Magnus Julius de la Gardie i mars 1732, framgår att värdshuset helt hade förfallit. Inte ens under kungliga hovets besök hade det gått att för penningar undfå nödig förplägning. Värdshusbyggnaden reparerades därför och det blev ålagt arrendatorn att hålla den i sådant skick att alla, men i synnerhet kungens pager, hos honom kunde blifwa spisade middag och afton för the kostpenningar, som therom kan betingat warda. Karlbergs slotts arkiv G:25 (1742) s. 92-94 – Arrendekontrakt för Karlbergs värdshus, daterad 31 mars 1732.

Kontraktet var skrivet över tre år och det årliga arrendet var 300 daler kopparmynt. I värdshusbyggnaden, där även åldfrun och slottsvaktmästaren bodde Överintendentsämbetet, Huvudarkivet, FIbb:12 (1793-1807) – Förslag på reparationer på Karlbergs kungsgård daterad 21/2 1739. Bl. a. föreslogs ny panel på den så kallade wärdshuuß bygningen, hwarest åltfrun wachtmästaren och Tracteuren Stiuf bor. , hade Struve till värdshus en sal, tre kamrar, ett kök och ett vindsrum. Rum för häst, ko och chaise Svenska Akademins Ordbok (SAOB), 1965, Schäs - Enspänt, tvåhjuligt åkdon försett med ett säte. hade han i stallet på kungsgården tills sådana byggnader för honom blivit uppsatta.

Struve återfinns i mantalslängderna som traktör under Karlberg 1731–1741, arrendet måste alltså ha förlängts ytterligare minst en gång under 1730-talet. Till hjälp i driften av värdshuset hade han förutom hustrun årligen en dräng, en husjungfru och två till fyra pigor. Mantalslängder: Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EI:18a (1732) f. 40r (AID: v431791.b470.s40), EI:19a (1733) f. 32v (AID: v431794.b400.s33), EI:20a (1734) f. 36v (AID: v431797.b440.s37), EI:21a (1735) f. 32v (AID: v431890.b300.s33), EI:22a (1736) f. 34r (AID: v431894.b430.s34), EI:23a (1737) f. 39v (AID: v431897.b440.s40), EI:24a (1738) f. 38r (AID: v431900.b460.s38), EI:25a (1739) f. 36r (AID: v431903.b430.s36), EI:26a (1740) f. 37v (AID: v431906.b420.s38), EI:27a (1741) f. 35v (AID: v431907.b400.s36), EI:28b (1742) f. 22v (AID: v432159.b260.s23). Under sin tid som traktör lät Struve uppföra en ny iskällare samt göra flera reparationer av själva värdshusbyggnaden. Karlbergs slotts arkiv G:26 (1744) s. 112-114 – Odaterad överlåtelse av arrendet från Struve till hans måg Lars Berg. Sannolikt är den skriven under andra halvan av 1741. Lars Berg är skriven som traktör vid Karlberg första gången i samband med hans bröllop 18/10 1741.

Arrendet förlängdes en sista gång med ytterligare tre år i mars 1741. Karlbergs slotts arkiv G:25 (1742) s. 94-95 – Förlängning av arrendet av Karlbergs värdshus, daterad mars 1741. Men på grund av ålderdom och sjukdom som gjorde honom oförmögen att widare sielf kunna som sig bör förestå wärdshuset, överlät Struve arrendet till sin måg Lars Berg. Karlbergs slotts arkiv G:26 (1744) s. 112-114 – Odaterad överlåtelse av arrendet från Struve till hans måg Lars Berg. Sannolikt är den skriven under andra halvan av 1741. Lars Berg är skriven som traktör vid Karlberg första gången i samband med hans bröllop.

Kända barn:
Fosterdottern Maria Björn (systerdotter till hustrun Brita Ahlqvist) Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:123 (1740) s. 961 (AID: v222443.b11010.s961) - Bouppteckning efter Anna Ahlqivst upprättad 8/7 1940.

Lars Berg 1741–1752

Från senast 1735 kock åt riksrådet och överstemarskalken Magnus Julius de la Gardie i Stockholm. Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kronotaxeringslängder G1AA:33 (1735) f.231r, G1AA:38 (1740) s.266, G1AA:39 (1741) f.311r. De la Gardie dog våren 1741 Riddarholmen FI:1 (1738-1807) s.113 och i oktober samma år gifte sig Lars Berg med Maria Björn, fosterdotter till traktören vid Karlbergs värdshus Johan Struve. Verser över enskilda vol. 54 (1741) f.12 – Hyllning till brudparet Lars Berg och Maria Björn författad av Carl Candorholm. Sannolikt överlät Struve arrendet av Karlbergs värdshus till sin måg Lars Berg i samband med giftermålet. Karlbergs slotts arkiv G:26 (1744) s.112-114 – Odaterad överlåtelse av arrendet från Struve till hans måg Lars Berg. Sannolikt är den skriven under andra halvan av 1741. Lars Berg är skriven som traktör vid Karlberg första gången i samband med hans bröllop.

Beslut om arrendet 1743 samt odaterad överlåtelse mellan Struve och Berg.

Våren 1743, då Struve var död, beslutades att Berg fick fortsätta arrendera Karlbergs värdshus på samma villkor, d.v.s. mot en årlig arrendeavgift om 300 daler kopparmynt. Karlbergs slotts arkiv G:26 (1744) s.112 1744 blev han dessutom antagen till mästersven vid kungliga hovet. Hovkontoret, Personella hovstater HIII:1 (1724-1751) s.21 Det nya slottet i Stockholm var ännu inte färdigbyggt och kungafamiljen bodde under långa tider på Karlberg. Nordberg (1945) s.107 De två sysslorna gick därför troligen att kombinera utan större problem. Till hjälp i driften av värdshuset hade Berg också, liksom Struve, förutom hustrun årligen 1 dräng, 1–4 pigor och 1 källarhustru. Mantalslängder: Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EI:28b (1742) f. 22v (AID: v432159.b260.s23), EI:29a (1743) f. 35v (AID: v432160.b410.s36), EI:30a (1744) f. 37v (AID: v432163.b430.s38), EI:31aa (1745) f. 97r (AID: v432165.b420.s97), EI:32a (1746) f. 68v (AID: v432238.b380.s69), EIII:1 (1747) s. 385 (AID: v431648.b2000.s385), EIII:2 (1748) f. 125v (AID: v431649.b1340.s126), EIII:3 (1749) f. 55 (AID: v431650.b620.s55), EI:36a (1750) f. 50 (AID: v432244.b560.s50), EI:37a (1751) f. 56 (AID: v432247.b640.s56), EI:38a (1752) f. 55 (AID: v432253.b630.s55).

Memorial från Lars Berg till överstemarskalken daterad 3/1 1746.

Men 1746 hade värdshusbyggnaden åter börjat förfalla. Både tak och väggar var i sådant dåligt skick att, som Berg själv uttryckte det, då rägn och owäder förefaller, är icke en gång sängrummet för droppfridt. Detta hade dels lett till att värdshusnäringen tagit stor skada genom förlorad gästning, men framför allt hade det försämrat hälsan på Berg, hans hustru och barn. Han skrev därför till överstemarskalken och bad om att få värdshuset upprustat. Överintendentsämbetet, Huvudarkivet, FIbb:12 (1793-1807) – memorial från Lars Berg till överstemarskalken daterad 3/1 1746. Inspektorn på Karlberg, Petter Degerström, intygade värdshusets dåliga tillstånd. Men han betonade också att det inte bara vara de rum som utgjorde värdshuset som var i behov av reparation. Även de rum där åldfrun och slottsvaktmästaren bodde var i altzintet bättre stånd, än sielfwa wärdzhuset. Överintendentsämbetet, Huvudarkivet, FIbb:12 (1793-1807) – memorial skrivet av Petter Degerström 12/3 1746.

Även om värdshuset renoverades var rummen för små för att servera riktigt stora sällskap. Men det var inte något som hindrade Berg. Midsommardagen 1748 serverade han 112 personer från Frimurarsällskapet i kungsgårdens orangeri. Senare samma sommar serverade han på samma plats, med endast fem dagars varsel, Carl Tersmedens sällskap om 64 personer. Tersmeden beskriver själv i sina memoarer att de blev serverade 16 rätter, däribland stek och soppa. Till dricka fanns både champagne och vin. Tersmeden & Erdmann (1917) s. 47-52

I november 1750 avancerade Berg till mästerkock vid hovet, dock med bibehållen mästersvenslön. Men den tjänsten fick han inte inneha länge för redan 11 augusti 1752 var han död, endast 42 år gammal. Hovkontoret, Personella hovstater HIII:2 (1751-1753) Kongl. Maijts Personelle Håfstat pro Anno 1752 s.56, Solna OIb:1 (1704-1935) – förteckning över minnesvårdar på Solna kyrkogård 26/5 1853. Av avskriften av Lars Bergs gravhäll framgår att han var 42 år gammal när han dog. I bouppteckningen som upprättades 13 mars 1753 finns som enda byggnad en stuga i trä som Berg själv låtit sätta upp på kungsgården och således ägde. Lösöret bestod till stor del av föremål kopplade värdshusrörelsen. Här fanns bland annat 108 tallrikar i svenskt tenn, 7 kastruller med lock och 1 durkslag i koppar samt 2 dussin bordsknivar och gafflar. Nedre Borgrätten F6:8 (1750-1754) s.396 – Bouppteckning efter mästersvennen vid kungliga hovet Lars Berg.

Kända barn:
Johan, begravd 5/2 1742 i Solna. Solna db FI:1 opag. (nr. 259) (RA Bildid: C0048781_00045)
Anna Maria född 1746 Solna hfl AIa:1 (1735-1761) s. 102 , död 19/12 1779 i Klara. Klara db FIa:3 (1771-1780) s. 201
Hedvig född 1748 Solna hfl AIa:1 (1735-1761) s. 102 , död 5/12 1808 i Klara. Klara db FIa:5 (1790-1810) s. 288
Lovisa Ulrika född 1749 Solna hfl AIa:1 (1735-1761) s. 102 , död 26/3 1818 i Maria Magdalena. Maria Magdalena db FI:5 (1804-1828) opag. (nr.113 år 1818)
NN begravd 29/1 1752 i Solna. Solna LIa:4 (1749-1752) s. 11 (Solna kyrkas kassaräkning 1751-52)
Fredrika Laurentia född ?/12 1752. Nedre Borgrätten F6:8 (1750-1754) s.396 – Bouppteckning efter mästersvennen vid kungliga hovet Lars Berg.

Maria Björn 1752–1756

18 augusti 1752, endast en vecka efter Lars Bergs död, beslutades att hans änka Maria Björn fick fortsätta att arrendera Karlbergs värdshus i ytterligare tre år. Den årliga arrendeavgiften blev precis som tidigare 300 daler kopparmynt. Krigsskolan 1716-1998, Krigsskolan 1908-1962, Karlbergs Kungsgård G:2 (1754—1771), Räkenskaper för år 1755 s. 75 I Solnas husförhörslängd för år 1754 återfinns Trackteurskan Madame Berg under Karlbergs kungsgård tillsammans med fyra döttrar; 2, 5, 6 och 8 år gamla. Här fanns också bland andra pigorna Maja Wiberg och Greta Boman samt drängen Anders Olofsson. Solna hfl AIa:1 (1735-1761) s. 102

Beslut och ansökan om förnyelse av arrendet för Maria Björn, här skriven Anna Maria Berg.

Strax innan arrendet gick ut 1755 skrev Maria Björn till överstemarskalken Claes Ekeblad och bad att uti trenne åhr wid Carlbergs wärdshus arrenderande blifwa bibehållen. Hon betonade hur arrendet hade varit en viktig hielp och understöd för mig fattiga och menlösa enka med fyra små omyndiga barn. Överstemarskalken beviljade hennes önskan och arrendet förlängdes till 1758 mot samma arrendeavgift som tidigare. Krigsskolan 1716-1998, Krigsskolan 1908-1962, Karlbergs Kungsgård G:2 (1754—1771), Räkenskaper för år 1755 s. 75 Men 1756, troligen under sommaren, gifte sig Maria Björn med handelsmannen Olof Möller och flyttade in till Stockholm. Stockholms magistrat och rådhusrätt A7a:10 (1756) f. 170-171 – äktenskapsförord mellan Maria Björn och Olof Möller intecknade 14 juni 1756. Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kamrerareexpeditionen 1676-1936, Mantalslängder år 1760, Stadens inre och östra f. 109. Arrendet överlämnades därför i augusti samma år till inspektorn vid Karlbergs kungsgård, Petter Rolander. Krigsskolan 1716-1998, Krigsskolan 1908-1962, Karlbergs Kungsgård G:2 (1754—1771), Räkenskaper för år 1756 s. 12

Kända barn: se maken Lars Berg.

Petter Rolander 1756–1767

Inspektor vid Karlbergs kungsgård från 1748. Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret (AB) EIII:3 (1749) s. 55 – 1749 års mantalslängd, upprättad 15/12 1748. 1756 tog han även över arrendet av Karlbergs värdshus. Krigsskolan 1716-1998, Krigsskolan 1908-1962, Karlbergs Kungsgård G:2 (1754—1771), Räkenskaper för år 1756 s. 12 Men till skillnad mot tidigare arrendatorer behövde Rolander, i egenskap av inspektor, inte betala någon arrendeavgift.

Avskrift av memorial från Claes Ekeblad till kung Adolf Fredrik om Rolanders ansökan om att få bygga ett nytt värdshus, daterad 20/2 1759.

Omkring tre år senare, i februari 1759, hade värdshusbyggnaden förfallit så pass att den ej utan lifsfara kunde bebos. Kungsgården saknade dock medel till att sätta upp en ny byggnad i närtid. Rolander ansökte därför om att på egen bekostnad få sätta upp ett nytt värdshus. Villkoret han hade var att hans arvingar fick fortsätta att bruka värdshuset i ytterligare femtio år efter hans död, mot att de årligen betalade den vanliga arrendesumman om trehundra daler kopparmynt. Kung Adolf Fredrik godkände detta den 21 februari och överintendenten Carl Johan Cronstedt översåg plan och ritning. Det nya värdshuset, som delvis byggdes av virke från den gamla värdshusbyggnaden, blev en våning hög i trä med brutet tegeltak. Krigsskolan 1716-1998, Krigsskolan 1908-1962, Karlbergs Kungsgård G:1 (1716—1789) opag. - Avskrift av memorial från Claes Ekeblad till kung Adolf Fredrik om Rolanders ansökan om att få bygga ett nytt värdshus, daterad 20/2 1759.
Utslag på Rolanders önskan att bygga en ny värdshusbyggnad, daterad Claes Ekeblad 12/4 1759.

Karlbergs slott 1764. Det nya värdshuset syns till vänster, halvt bakom inspektorsflygeln. Konstverket, tillskrivet Jakob Philipp Hackert (1737-1807), återfinns i original på Stockholms stadsmuseum (Inventarienummer SSM 2380) och digitalt på Stockholmskällan. Att även värdshuset syns framgår av Holmquist (1992) s. 144.

Petter Rolander brukade värdshuset till sin död 1767, han blev 73 år gammal. Solna db FI:1 (1736-1846) s. 16 Att han inte bara var inspektor utan även drev ett värdshus framgår tydligt av den bouppteckning som upprättades efter honom i september samma år. Här fanns till exempel 54 flata tallrikar i engelskt tenn, 73 bakelseformar i koppar, 8 dussin vinglas och 1 dussin chokladkoppar i äkta porslin. Nedre Borgrätten F6:11 (1765-1769) f. 480r (AID: v433438.b4830.s480)

Kända barn:Nedre Borgrätten F6:11 (1765-1769) f. 480r (AID: v433438.b4830.s480)
Fredrika Ulrika Rolander, född 1739åu.
Sockermästaren Carl Rolander, död i Nyköping 1772. Nyköpings rådhusrätt och magistrat FIIa:7 (1771-1780) s. 154 (AID: v199651.b156.s154)
Inspektorn Daniel Rolander, se nedan.
Israel Jöran Rolander, född 1747åu. Heter Jöran i faderns bouppteckning, men Israel i husförhör (Solna AIa:2 f. 85) och i bröderna Daniel och Carls bouppteckningar.

Daniel Rolander 1767–1773

Efter Petter Rolanders död tog hans son Daniel över rollen som inspektor vid Karlbergs kungsgård. Nedre Borgrätten F6:11 (1765-1769) f. 480r (AID: v433438.b4830.s480) Tack vare den överenskommelse som fadern gjort med kungsgården tog Daniel även över Karlbergs värdshus. Men liksom fadern behövde han, i egenskap av inspektor, inte betala någon arrendeavgift.

Karlbergs kungsgård saknas i mantalslängderna under större delen av Daniel Rolanders tid som inspektor. Endast i 1772 och 1773 års längder är Karlberg upptaget med inspektorn Rolander skriven högst upp. Värdshuset nämns endast i 1772 års längd, upprättad 9 oktober 1771, då kockänkan Apolonia Bartz var skriven här. Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret (AB) EIII:29 (1772) f. 76r (AID: v431677.b780.s76), EIII:30 (1773) f. 75v (AID: v431678.b770.s76) Rolander är själv aldrig, i varken mantalslängder eller kungsgårdens räkenskaper, skriven i anslutning till värdshuset och det är oklart hur stor del han hade i värdshusrörelsen. Möjligen kan Rolanders mor Anna Elisabet Zelling varit delaktig i värdshuset innan sin död i mars 1769. Solna FI:1 (1736-1846) f. 18v, Danderyds skeppslags häradsrätt FII:1 (1762-1771) nr 5 (AID: v161001.b530.s5) Apolonia skötte säkert värdshuset under 1771. 1772 flyttade hon till Stockholm Solna hfl AIa:2 (1762-1771) f. 86 (AID: v90058.b92.s86) och livknekten Johan Niklas Möller flyttade istället in på värdshuset.

Daniel Rolander dog ogift i juli 1773 av lungsot, endast 28 år gammal. Solna FI:1 (1736-1846) f. 24r – d 23 Begrafs if: Carlberg h: Inspector Daniel Rolander 28 åhr gl: död af lungsot. Men till skillnad mot sina företrädare finns inget i bouppteckningen som vittnar om att han även skulle drivit en värdshusrörelse. Nedre Borgrätten F6:12 (1770-1774) s. 557 (AID: v433439.b5610.s557) Begravningshjälpen från kungsgården togs om hand av livknekten Möller. Krigsskolan 1716-1998, Krigsskolan 1908-1962, Karlbergs Kungsgård G:3 (1768—1775), Räkenskaper för år 1773 s. 6 – afl inspectoren Daniel Rolanders Begrafning hielp till Lif Kneckten Joh: N. Möller

Johan Niklas Möller 1773–1775

I bouppteckningen efter Daniel Rolander anges som enda arvingar systern Fredrika och brodern Israel. Solna hfl AIa:2 (1762-1771) f. 86 (AID: v90058.b92.s86) Men Israel vistades utomlands och Fredrika bodde inte längre på Karlberg. Fredrika återfinns inte under Karlbergs kungsgård i vare sig mantalslängder eller Solna kyrkoarkiv. Det fanns alltså ingen inom familjen som kunde ta över värdshuset. Livknekten Johan Niklas Möller bodde på värdshuset och hade hjälpt till i värdshusnäringen redan under Daniel Rolanders livstid. Han hoppades få fortsätta men var orolig att den nya inspektorn själv skulle vilja ta över värdshusrörelsen. Krigsskolan 1716-1998, Krigsskolan 1908-1962, Karlbergs Kungsgård G:1 (1716-1789) opag. kladd(?) där hovkontrollören Anders Berchman rekommenderas till inspektorstjänsten av sin bror. Vad brodern hette framgår inte här. Men vid sökning bland bouppteckningar framgår att brodern var slottskamreren vid Ulriksdal och Karlberg Gustaf Carl Berchman (Nedre Borgrätten F6:13 (1775-1779) f. 196r (AID: v433440.b2020.s196)).

Det blev till slut Möller som fick driva värdshuset. Men han behövde inte erlägga någon arrendeavgift. Möjligen var inspektorn, som nu hette Erik Wetterman, ändå inblandad. Ett troligt scenario, som antagligen var fallet redan under Daniel Rolanders tid, var att inspektorn fick inkomsten från värdshuset utan att driva det själv. I stället anställdes en traktör eller traktörska som fick stå för den dagliga verksamheten.

I mantalslängderna är Möller skriven under värdshuset till och med 1776 års längd, upprättad 10 november 1775. Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EIII:36 (1776) f. 47r (AID: v431684.b480.s47). Därefter flyttade han från Karlberg, oklart var.

Abraham Tingström 1776–1781

Efter Möller tog traktören Abraham Tingström över värdshuset. Han flyttade till Solna från Stockholm 1776. Solna hfl AIa:3 (1778-1782) f. 2 I Solna gifte han sig samma år med Anna Christina Ramstedt, dotter till hovslagaren Lars Ramstedt. Solna HVa:1 (1766-1817) opag. Bilagor till lysnings- och vigselböckerna (RA bildid: C0048783_00064)

Värdshuset drevs vid denna tid inte längre som ett arrende och återfinns knappt alls kungsgårdens arkiv. Handlingar från Karlbergs kungsgård återfinns dels i Karlbergs slotts arkiv som förvaras på Slottsarkivet och dels i Krigsskolans arkiv som förvaras på Krigsarkivet. Information om de traktörer och traktörskor som drev värdshuset får därför i huvudsak sökas i Solna kyrkoarkiv och mantalslängder. I mantalslängderna återfinns Tingström som traktör vid värdshuset till och med 1782 års längd, upprättad 14 november 1781. Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EIII:44 (1782) f. 83 (AID: v431692.b840.s83) Därefter flyttade han och familjen från Solna, oklart var.

Kända barn:
Maria Christina, född 4 augusti 1777 i Solna. Solna fb CI:1 (1768-1833) s. 44
Gustav Abraham, född 3 september 1780 i Solna. Solna fb CI:1 (1768-1833) s. 63

Carl Hambeck 1782–1784

Carl Hambeck, traktör vid Sundbyhof i Bromma, tog över Karlbergs värdshus under 1782 eller möjligen i slutet av 1781. Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EIII:44 (1782) – mantalslängd för Bromma socken upprättad 22/11 1781, f. 16 – Sundby hof … Tracteuren Hambeck, EIII:45 (1783) – mantalslängd för Solna socken upprättad 5/10 1782 f. 88 – Tracteuren Carl Hambeck under Karlbergs värdshus. Han flyttade till Solna tillsammans med hustrun Brita Christina Staberg och 3 barn. Solna hfl AIa:4 (1782-1789) f. 2 (AID: v90060.b7.s2) De hade varit gifta sedan 1765 då Hambeck var mästerkock och bosatt i Klara församling i Stockholm. Klara vb EI:2 (1765-1772) s. 38 (AID: v87373.b23.s38)

Vid Karlbergs värdshus blev Hambeck kvar i endast 2 år. 1784 flyttade han och familjen till Värmdö. Solna hfl AIa:4 (1782-1789) f. 2 (AID: v90060.b7.s2)

Kända barn:Solna hfl AIa:4 (1782-1789) f. 2 (AID: v90060.b7.s2)
Carolina, född 1768
Carl Fredrik, född 1771
Ulrika, född 1774

Carl Stras 1784–1788

Traktören Carl Stras nämns första gången under Karlbergs värdshus i 1785 års mantalslängd, upprättad 29 november 1784. Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EIII:47 (1785) f. 129 (AID: v431695.b1300.s129) I husförlängden är han också upptagen, men endast med namn. Varken födelseår eller när eller varifrån han flyttade till Solna är noterat. Solna hfl AIa:4 (1782-1789) f. 2 (AID: v90060.b7.s2)

Stras nämns också i en undersökning av sommarbetet under Karlbergs kungsgård, för övrigt ett av få omnämnanden av värdshuset i kungsgårdens arkiv efter familjen Rolanders tid. Här framgår att han hade två kor som betade på kungsgårdens ägor. Krigsskolan 1716-1998, Krigsskolan 1908-1962, Karlbergs Kungsgård G:1 (1716—1789) opag. – Undersökning av sommarbetet under Karlbergs kungsgård, daterad 26/3 1787.

I mantalslängderna återfinns Stras under värdshuset till och med 1689 års längd upprättad 9 december 1788. Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EIII:51 (1789) s. 72 (AID: v431699.b420.s73) Därefter flyttade han från Solna, oklart var.

Christina Nordsten 1789–1791

Efter Stras tog mademoiselle Christina Nordsten över värdshuset. Hon är upptagen här i mantalslängderna första gången i 1790 års längd, upprättad 3 december 1789, och sista gången i 1792 års längd, upprättad 11 november 1791. Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EIII:52 (1790) f. 61 (AID: v431700.b540.s61), EIII:54 (1792) f. 73 (AID: v431702.b780.s73) Hon återfinns även i husförhören, men endast med namn och en notering om bevistat förhör 20 oktober 1790. Solna hfl AIa:5a (1790-1798) f. 2 (AID: v90061.b9.s2)