Traktörer och traktörskor vid Ulriksdals värdshus 1682-1789

Värdshusrörelsen hör till de allra äldsta arrendena under Ulriksdals slott. Ända sedan 1682, då slottet fortfarande hette Jakobsdal, har det här funnits ett värdshus som brukats av en arrendator. Först i det så kallade Beridarhuset och från omkring 1753 i en egen byggnad, idag känd som Ottilielund. För att komplettera värdshuset, som framförallt var avsett för hovbetjänter och gårdsfolk, ingick även Järva krog i samma arrende. Krogen låg i den närliggande byn Nederjärva och nyttjades av resande längs med dem här sammanstötande vägarna från Enköping och Uppsala. Ytterligare brukade traktören vid värdshuset från 1732 tidvis även krogen Snörin, belägen öster om köksträdgården vid vägen ner mot Edsviken. 1781 adderades också krogen Gipsen till arrendet, uppförd vid kungsgårdens gipsugn till bequämlighet för arbetsfolk under pågående nybyggnationer och reperationer.

Perioden 1682-1789 omfattar 12 traktörer och traktörskor som brukade ett arrende som till slut alltså omfattade 1 värdshus och 3 krogar. Under en stor del av denna period, drygt 60 år, arrenderades värdshuset av en och samma släktkrets. Eftersom jag själv, via traktören Carl Magnus Lilja och hans hustru Fredrika Laurentia Berg, härstammar från denna släktkrets, har jag genom åren samlat på mig mycket information om de människor som bott på värdshuset. Resultatet av detta visas nedan som en sammanställning över de traktörer och traktörskor som arrenderat Ulriksdals värdshus.

Johan Standaert 1682-1688

Våren 1679 brann Järva krog ned till grunden genom vådeld. En ny krogbyggnad köptes redan senare samma år och byggdes upp under 1680, med bl. a. kakelugnar uppsatta av kakelugnsmakaren William Stordell. Ulriksdals slott G1:1 (1676-1682) s. 510 - Järfwa Krogz Reperation Tidigare hade krogen arrenderats tillsammans med värdshuset Brahelund i Haga. Men från påsken 1682, då den nybyggda krogen var redo att användas, arrenderades den i stället tillsammans med det då nyligen inrättade värdshuset vid Jakobsdals slott. Av 1676 års räkenskaper framgår att det då fanns tre arrenden under Jakobsdals slott; Brahelund, Järva krog och Stallmästargården. Detta år nämns också utförda byggnadsarbeten på det nÿia wertzhuset. Men det är först från 1682 som Jakobsdals värdshus nämns som ett arrende. (Ulriksdals slott G1:1 (1676-1682) s. 72, 78, 517)

Den förste arrendatorn av värdshuset vid Jakobsdal, från 1684 känt som Ulriksdals värdshus, hette Johan Standaert. Med till värdshuset hade han barn och hustrun Margareta Hoff. De hade varit gifta sedan 1668 då Standaert var handelsman i Stockholm. Svenska ättartal 11 (1896) s. 422-426 Jakob och Johannes CIa:3 (1662-1669) s. 255 För att få bruka Ulriksdals värdshus och Järva krog betalade Standaert ett årligt arrende om 600 daler kopparmynt (200 daler silvermynt). Ulriksdals slott GI:2 (1683-1685) s. 3

Det arrendekontrakt som upprättades för Standaert har inte återfunnits. Men av kungsgårdens räkenskaper framgår att det löpte ut och förnyades två gånger; 1683 och 1686. Tredje gången kontraktet löpte ut, kring Mickelsmäss 1688, valde Standaert att inte förnya arrendet. Ulriksdals slott G1:2 (1683-1685) s. 301 - hänvisning till kontrakt bland 1682 års räkenskaper (ej återfunnet) som Expirerar A. 1683, G1:3 (1686-1689) s. 108 - I 1687 års räkenskaper finns för Standaert noteringen …efter förra åhrens contract, som förledet åhr 1686 expirerat, G1:3 (1686-1689) s. 212 - 1688 års räkenskaper, efter att kontraktet hade löpt ut överlämnades arrendet till Christian Steinbrecher. Han flyttade i stället in till Stockholm där han var verksam som källarmästare till sin död 1697. Storkyrkoförsamlingen LIa1:61 (1697) s. 81 - Johan Standert begravd 9/3 i Casten Hoff arvingars grav. Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:54 (1697) s. 1143 - bouppteckning efter källarmästaren Johan Standaert.

Kända barn: Svenska ättartal 11 (1896) s. 422-426
Ursula, född 1669
Casten, född 1670, källarmästare i Stockholm
Maria Johanna, född 1671 Möjligen ett av Hans Standers 4 barn från landet som begravdes i vinskänken Niklas Standers grav 27/2 1686. (Jakob och Johannes LIa:45 (1686) s. 16)
Christina, född 1672 Möjligen ett av Hans Standers 4 barn från landet som begravdes i vinskänken Niklas Standers grav 27/2 1686. (Jakob och Johannes LIa:45 (1686) s. 16)
Niklas, född 1673 Möjligen ett av Hans Standers 4 barn från landet som begravdes i vinskänken Niklas Standers grav 27/2 1686. (Jakob och Johannes LIa:45 (1686) s. 16)
Johan, född 1674, hovmästare i Amsterdam
Hans Fredrik, född 1676, adlad Standaerhielm

Christian Steinbrecher 1688-1693

Omkring månadsskiftet september oktober 1688 tog Christian Steinbrecher över arrendet av Ulriksdals värdshus och Järva krog. Ulriksdals slott G1:3 (1686-1689) s. 212 Han kom till Ulriksdal som nygift. Hustrun hette Margareta Olofsdotter Edelia och de hade gift sig den 2 oktober i Jakobs kyrka i Stockholm. Jakob och Johannes (AB) CIa:10 (1680-1689) f. 249v Men något nytt arrendekontrakt upprättades inte. Fortfarande 1689 gav Steinbrecher efter wanligheeten för Ulrichzdals Wärdshuus och Järfwa kroogh 600 daler kopparmynt, d. v. s. samma arrendesumma som Standaert. Ulriksdals slott G1:3 (1686-1689) s. 227

Ett nytt arrendekontrakt ser ut att ha upprättats först 1690. Arrendeavgiften var dock fortsatt densamma, 600 daler kopparmynt. I 1690 års räkenskaper finns noteringen att Steinbrecher hafwer efter ehrhållit Contract betahlt Arrende för ett åhr nembl. till förledna Michaelis 200 Dr Silfwermt (Ulriksdals slott G1:4 (1690-1692) s. 4) Men värdshusnäringen hade jämfört med tidigare år börjat att försvagas och Steinbrecher ansåg att arrendet var allt för högt. Han ansökte därför hos änkedrottningen Hedvig Eleonora, som ägde och bodde på slottet, om att få fortsätta bruka värdshuset men mot en lägre årlig arrendeavgift. Ansökan godkändes och Steinbrecher fick från påsken 1691 arrendera Ulriksdals värdshus och Järva krog mot ett årligt arrende om 400 daler kopparmynt. Ansökningen om en lägre arrendeavgift nämns både i 1690 och 1691 års räkenskaper. (Ulriksdals slott G1:4 (1690-1692) s. 4 & 61) Att det berodde på en försvagad värdshusnäring nämns i det arrendekontrakt som upprättades i september 1692. (Ulriksdals slott G1:4 (1690-1692) s. 279-280) För information om Hedvig Elenora och Ulriksdal se www.kungligaslotten.se (läst 2025-05-18)

Arrendekontrakt 24/9 1692.

Med anledning av den sänkta arrendeavgiften upprättades ett nytt kontrakt i september 1692. Av detta kontrakt framgår att det till Järva krog ingick en trädgård samt en liten del i den så kallade Storängen, medan det till värdshuset varken ingick åker eller äng. Det var dessutom förbjudet för arrendatorn att hugga kungsgårdens skog eller bruka dess fiskevatten. Ulriksdals slott G1:4 (1690-1692) s. 279-280 - Arrendekontrakt 24/9 1692

Sista gången Steinbrecher nämns i Ulriksdals slotts arkiv är i 1693 års räkenskaper. Ulriksdals slott G1:5 (1693-1698) s. 53 I räkenskaperna för året därefter är det änkan som står som ensam arrendator. Ulriksdals slott G1:5 (1693-1698) s. 202 Steinbrecher måste alltså ha dött antingen i slutet av 1693 eller i början av 1694.

Inga kända barn.

Margareta Olofsdotter Edelia 1694-1695

Christian Steinbrechers änka, Margareta Edelia, fortsatte att arrendera Ulriksdals värdshus och Järva krog efter sin makes död. Det kontrakt som upprättades 1692 gällde till 1696 och arrendeavgiften var därmed fortsatt densamma, 400 daler kopparmynt.

Om den korta tid som Edelia ensam arrenderade Ulriksdals värdshus och Järva krog finns inte mycket bevarat i Ulriksdals slotts arkiv. Hon nämns endast i 1694 års räkenskaper, men inte vid namn utan som mester Christian Steinbrechers enkia. Ulriksdals slott G1:5 (1693-1698) s. 202 I 1695 års mantalslängd, upprättad 14/1 1695, är Edelia också endast skriven som Tracteurs änkan. Men här framgår också att hon till hjälp i driften av värdshuset hade en dräng och en piga. Järva krog drevs vid denna tid, för Edelias räkning, av Hans Resare och hans hustru. Länsstyrelsen i Uppsala län, Landskontoret I EVIIIb:3 (1695) s.31. 1695 års mantalslängd är den äldsta bevarade mantalslängden där arrendatorn av Ulriksdals värdshus är upptagen.

Den 8 maj 1695 gifte sig Edelia med Johan Modal som, i alla fall på pappret, tog över arrendet av Ulriksdals värdshus och Järva krog. Solna LIa:2 (1695-1709) opag. - Brudefolck wigde Ao 1695 (AID: v90170.b43)

Kända barn:
Se Johan Modal nedan.

Johan Modal 1695-1716

I maj 1695 gifte sig Johan Modal med Margareta Edelia. Solna LIa:2 (1695-1709) opag. - Brudefolck wigde Ao 1695 (AID: v90170.b43) I och med giftermålet tog Modal över det arrende och kontrakt för Ulriksdals värdshus och Järva krog som hade upprättats för Edelias första make Christian Steinbrecher. Modal är upptagen i Ulriksdals räkenskaper som arrendeinnehavare av värdshuset och Järva krog fr. o. m. 1695. (Ulriksdals slott G1:5 (1693-1698) s. 325) Men i det arrendekontrakt som upprättades för Modals efterträdare Nils Schief står att läsa att traktören Johan Modal sedan åhr 1698 och alt härtils under ett wist arrende innehaft ulricsdals wärdshus samt Järfwa krog. Ulriksdals slotts arkiv, F1B:9 (1716-1959), Ulriksdals värdshus - arrendekontrakt 1/12 1716 Sannolikt hade arrendet förnyats 1698 och det är det då upprättade arrendekontraktet som hänvisas till vid Schiefs tillträde. Något arrendekontrakt upprättat för Modal har dock inte återfunnits.

Detalj av 1709 års karta. Värdshuset (inrymt i Beridarhuset) och en fristående köksbyggnad återfinns i bildens mitt.

Modal återfinns i mantalslängderna som traktör under Ulriksdal 1696-1709. Under resterande delen av Modals tid som arrendator saknas Ulriksdal, det står endast att på des folck är ingen specification […] inkommen. Av de mantalslängder där Modal finns nämnd framgår att han årligen, förutom hustrun, hade 1-3 drängar och 2-4 pigor till hjälp i driften av värdshuset. Mantalslängder: Länsstyrelsen i Uppsala län, Landskontoret I EIII:1 (1696) s.31, EIII:2 (1697) s.308, EIII:3 (1698) f.115r, EIII:4 (1699) f.121r, EIII:5 (1700) f.118r, EIII:6 (1701) s.204, EIII:7 (1702) s.224, EIII:9 (1704) f.195r, EIII:10 (1705) f.22r, EIII:11 (1706) f.20v, EIII:12 (1707-1708) f.17v 449r, EIII:13 (1709-1711) f.17r, EIII:14 (1712-1714) f.189r 785v 1127r

Krögarna på Järva krog går också att följa i mantalslängderna. När Modal tog över arrendet var det fortsatt Hans Resare och hans hustru som drev Järva. De blev kvar här till omkring år 1700. 1702-1706 är Catharina Edelia skriven under Järva krog, sannolikt var hon en släkting till Modals hustru. För Järva krog anges Modal själv som brukare under perioden 1710-1718. Mantalslängder: Länsstyrelsen i Uppsala län, Landskontoret I EIII:1 (1696) s.31, EIII:2 (1697) s.308, EIII:3 (1698) f.115r, EIII:4 (1699) f.121r, EIII:5 (1700) f.118r, EIII:6 (1701) s.204, EIII:7 (1702) s.224, EIII:9 (1704) f.195r, EIII:10 (1705) f.22r, EIII:11 (1706) f.20v, EIII:12 (1707-1708) f.17v 449r, EIII:13 (1709-1711) f.17r, EIII:14 (1712-1714) f.189r 785v 1127r Att han brukade Järva krog 1717-1718 1718 års mantalslängd upprättades 2/1 1718 och 1717 års dito upprättades 8/1 1717 (Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EI:4a (1718) f.35v, EI:3a (1717) f.35v). är dock felaktigt eftersom h. Tracteuren på Ulrichsdahl Johan Modal begravdes 24 november 1716. Solna LIa:3 (1709-1736) s. 45 Hustrun Margareta begravdes 6 december 1715. Solna LIa:3 (1709-1736) s. 39

Kända barn:
Catharina, döpt 9/2 1696 i Solna (Herr Johan Modahl). Solna LIa:2 (1695-1709) opag. (AID: v90170.b30)
Lorents, döpt 13/1 1699 i Solna (Mester Johan Modahl). Solna LIa:2 (1695-1709) opag. (AID: v90170.b35)

Arrendekontrakt 1/12 1716.

Nils Schief 1716-1722

1 december 1716, endast en vecka efter Modals begravning, skrev Nils Schief Schere Schefre Schiefre Schieff Skiäfv Schewe Schefwe på arrendekontrakt för Ulriksdals värdshus och Järva krog. Han förband sig då att de resande och främande som ankoma […] wäl med mat och goda drycker ackomendera. Lokalerna skulle även de ses efter så att de vid afträdet förbettrade och ej förvärade afstås. För att få bruka värdshuset och Järva krog betalade han ett årligt arrende om 400 daler kopparmynt. Ulriksdals slott, F1B:9 (1716-1959), Ulriksdals värdshus - arrendekontrakt 1/12 1716

Husesyn 5/12 1716.

Bara ett par dagar senare, den 5 december, genomfördes en husesyn av värdshuset och Järva krog. Värdshuset bestod av 5 rum, källare och 2 kök, ett litet och ett stort. I det stora köket fanns två spisar, tre fyrugnar och en bakugn. Större sällskap serverades i den med 20 fönster beklädda stora salen där det fanns ett ovalt bord med plats för 18 personer. I Järva krog fanns både krögare och krögerska som hade varsin stuga på nedervåningen. Övervåningen bestod av en sal med plats för 12 sittande och 3 små kammare. Både värdshuset och krogen befanns vid husesynen vara i gott skick. Endast ett par fönster behövde bytas ut, bland annat ett i krögerskans stuga i Järva krog. Allt möblemang i värdshuset och Järva, som tidigare tillhört änkedrottningen, fick Schief behålla under sin tid som traktör. Ulriksdals slott, F1B:9 (1716-1959), Ulriksdals värdshus - husesyn 5/12 1716.

Men i ett memorial författat av Schief i juni 1720 är allting inte längre lika positivt. Järva krog hade lidit stor skada av både tjuvar och röta. Och slottsförvaltaren Mathias Högman hade inte lyckats med att, som det står i arrendekontraktet, hindra grannar och torpare som bo der om kring wid werdshuset eller krougen från att hålla obefogad giästning eller öhlsählning. Något som bland annat hade fått till följd att Schiefs reserf och förråd af dricka och annat blivit bortsumat och förskämt. Ulriksdals slott, F1B:9 (1716-1959), Ulriksdals värdshus - memorial skrivet av Schief daterat 15/6 1720. Men trots allt detta ville Schief ändå förnya arrendet med ytterligare 3 år, vilket han också fick, dock med ett höjt årligt arrende som nu blev 600 daler kopparmynt. Det nya kontraktet betonade också att Schief själv måste få lokalerna i samma skick som de var när han tillträdde. Endast större skador och nybyggnationer, som verkar vara fallet med Järva krog, stod kungsgården för. Ulriksdals slott, F1B:9 (1716-1959), Ulriksdals värdshus - arrendekontrakt 10/9 1720, §3 och §4.

Det höjda arrendet tillsammans med underhållet av värdshuset och Järva krog blev dock till slut för mycket för Schief. I mars 1722 valde han därför att säga upp arrendet av Ulriksdals värdshus och överlåta det till jägerifiskalen Casper Brandt. Ulriksdals slott, F1B:9 (1716-1959), Ulriksdals värdshus - överlåtelse av arrendet av Ulriksdals värdshus från Scheif till Brandt daterad 20/3 1722. I augusti samma år genomfördes också en auktion på Järva, bland annat för att få in medel till arrendeavgiften för åren 1721 och 1722 samt till reparationer av värdshuset och Järva krog. Svea Hovrätt Advokatfiskalens arkiv EXIe:59 (1723) f. 271r-273r - Danderyds skeppslag häradsrätts höstting 1723, §27. Schief arrenderade Järva krog under återstående delen av kontraktet till mars 1723 då även det togs över av jägerifiskalen Brandt.

Traktören Nils Schief begravdes i Solna 19 november 1724. Solna LIa:3 (1709-1736) s. 75

Troliga barn:
Nils, döpt 1/5 1713 i Riddarholmen (Cammardrängens Nils Schief och des hustrus Sara Krögers barn) Riddarholmens fb CI:1 (1636-1735) f. 195v.
Jean Carl, döpt 30/3 1715 i Riddarholmen (Cammarbet:n Nils Schief och des hustrus barn) Riddarholmens fb CI:1 (1636-1735) f. 208v.

Casper Brandt 1722-1727

Arrendekontrakt 20/3 1723.

1722 tog jägerifiskalen Casper Brandt över det 3-åriga arrende av Ulriksdals värdshus som Nils Schief innehaft enligt kontrakt sedan 1720. Ulriksdals slott, F1B:9 (1716-1959), Ulriksdals värdshus - överlåtelse av arrendet av Ulriksdals värdshus från Scheif till Brandt daterad 20/3 1722. Arrendet förlängdes med ytterligare 1 ½ år 1723 genom kontrakt som skrevs under 20 mars. Från detta år tog Brandt även över Järva krog. I arrendet ingick dessutom till värdshuset en liten täppa till kryddor och till krogen en åker samt en del i den så kallade Storängen. Det var däremot strängt förbjudet för arrendatorn att nyttja Ulriksdals skog och fiskevatten. Det årliga arrendet var, liksom för Schief, 600 daler kopparmynt. Ulriksdals slott, F1B:9 (1716-1959), Ulriksdals värdshus - arrendekontrakt 20/3 1723

Men trots påskrivet kontrakt var Brandt inte helt nöjd. Redan 22 mars 1723 anklagade han slottsförvaltaren Högman, precis som Schief gjort 3 år tidigare, för att inte hindra de bönder och torpare som sålde sitt eget öl och brännvin. Detta i kombination med en alldeles för hög arrendeavgift menade Brandt riskerade leda till hans ruin och undergång. Högmans svar på denna anstöteliga skriften innehåller ingen sympati gentemot Brandt. Han ville tvärtom, om så skiäligt finnas, höja arrendet ytterligare. Ulriksdals slott, E2:2 (1714-1749), två skrivelser i kommunikation mellan Brandt och slottsförvaltaren Mathias Högman daterade 22/3 och 8/4 1723. Hur denna konflikt fick sin upplösning är inte känt. Arrendeavgiften stod kvar på 600 daler kopparmynt även när nästa traktör tillträdde.

Något mer kontrakt för Brandt än det som upprättades 1723 finnas inte bevarat i Ulriksdals slotts arkiv. Men arrendet måste ha förlängts minst ytterligare en gång eftersom Brandt i mantalslängderna återfinns som traktör på värdshuset ända till december 1727. Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EI:9a (1723) s. 61, EI:10a (1724) f. 33r, EI:11a (1725) s. 81, EI:12a (1726) f. 40r, EI:13a (1727) f. 40v, EI:14a (1728) f. 43r (upprättad 4/12 1727). Till sin hjälp i driften av värdshuset hade Brandt förutom pigor, drängar och övriga familjen, även kocken Joakim Flygare. Kocken Joakim Flygare är mantalsskriven under värdshuset 1725-1728. I 1729 års längd, upprättad 4/12 1728, är noterat att han flyttat till Djurgården. Möjligen kan denna extra hjälp förklaras av en bilaga till Brandts bouppteckning, där det framgår att han från 1726 då han war wistandes ute på landet till sin död 1741 blivit medicinerad för mångfalldiga siukdomar. Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:128 (1741) f. 256r - räkning på medicinering av Casper Brandt.

Men det var inte dålig hälsa som 1727 fick honom att förlora arrendet. Det var istället kung Fredrik I som ville att hans egen kammarlakej skulle få ta över värdshuset och Järva krog. I ett memorial daterat 31/5 1727 påpekade Brandt att det tydligt framgår av §6 i arrendekontraktet, att han som tidigare arrendator borde ligga närmast till hands när arrendet skulle förnyas. Men mot kungen hade han, vilket han också var medveten om, inget att sätta emot. Brandt hade 1719 drabbats så hårt av rysshärjningarna i skärgården att han därefter ej ägde det ringaste mer än blotta lifwet. För att inte återigen så ock aldeles oskylldigt mista och förlora det han medh swett och arbete förvärvat, ville han åtminstone försäkra sig om att han skulle få ersättning för sina utgifter. Ulriksdals slott, E2:2 (1714-1749), memorial skrivet av Brandt daterat 31/5 1727. Brandt hade genom åren gjort många reparationer och förbättringar av framförallt Järva krog, bl. a. hade en ny sädeslada satts upp inte långt innan beskedet kom om att han inte skulle få fortsätta som traktör. Ulriksdals slott, E2:2 (1714-1749), specifikation på kostnaden för en ny sädeslada vid Järva krog, daterad 27/3 1727. Huruvida han fick tillbaka några pengar är okänt.

I 1729 års mantalslängd, upprättad 4/12 1728, finns en notering om att Brandt flyttat till Södertörn. Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EI:15a (1729) f. 34v

Kända barn:
Sjömannen Petter Brandt. Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:128 (1741) f. 250r - bouppteckning efter lands- och jägerifiskalen Casper Brandt daterad 19/3 1741.
Trädgårdsmästaren Claes Brandt, död i Västindien. Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:128 (1741) f. 250r - bouppteckning efter lands- och jägerifiskalen Casper Brandt daterad 19/3 1741.
Carl, döpt 1/1 1715 i Maria Magdalena (mantalskommissarien Casper Brandt o.h.h. Helena Westman). Maria Magdalena fb CIa:5 (1715-1729) s. 1

Johan Henrik Lilja 1727-1756

Arrendekontrakt 28/7 1727.

Den kungliga kammarlakejen Johan Henrik Lilja blev Brandts efterträdare. Enligt kontrakt som skrevs under 28 juli 1727 fick han arrendera Ulriksdals värdshus och Järva krog på samma villkor som Brandt, med tillträde 1 oktober samma år. Men till skillnad mot Brandt och Scheif, som endast fick arrendera värdshuset ett par år åt gången, fick Lilja tillträde till värdshuset så länge å Kungl. Majt. wägnar behageligit wara. Ulriksdals slott, F1B:9 (1716-1959), Ulriksdals värdshus - arrendekontrakt 28/7 1727

Med till Ulriksdal hade han sin hustru Judit Schmidt. Kungsholms vb EII:1 (1688-1772) opag. (AID: v87651.b91) - hans kongl majth Cammar Laquai Johan Henrich Lilia, ock Jungfru Judith Schmidt Hon dog dock redan 1729. Solna LIa:3 (1709-1736) s. 103 - 1729-05-21 Tracteuren Liljas hustru wid Ulriksdahl Senast 1733 var han omgift med kyrkoherden i Danderyd Nils Fasts dotter Hedvig Ulrika. Under samma tid, i början av 1730-talet, expanderade Lilja sin verksamhet till att även omfatta Snörin. Snörin var ett torp under Ulriksdal beläget strax öster om den kungliga köksträdgården. Tidigare hade torpet dels stått öde, dels bebotts av framförallt fattiga hustrur och änkor. Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EI:6a (1720) s. 65 - hust: Karin gl. och utfattig, EI:7a (1721) s. 63 - öde Enligt en senare beskrivning brukades Snörin som krog endast vintertid och var avsedd för resande som kom sjövägen över Edsviken. Ulriksdals slott, F1B:9 (1716-1959), Ulriksdals värdshus - arrendekontrakt 6/2 1798 §6 Vilket år som torpet omvandlades till krog är inte känt. Det bör dock ha skett senast 1751 då krögaren Erik Holm är mantalsskriven här. Men det kan ha skett så tidigt som 1732 då Lilja första gången står som brukare i mantalslängden. Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EI:18a (1732) f. 39v, EI:37a (1751) f. 53 - Järfwa krog med Snörin krögaren Er: Holm

Till skydd för värdshusrörelsen var det, som det tydligt framgår av §3 i arrendekontraktet, förbjudet för boende kring kungsgården at idka den ringaste öhl och bränwins sälgning eller giästning. Ulriksdals slott, F1B:9 (1716-1959), Ulriksdals värdshus - arrendekontrakt 28/7 1727 Lilja var, tillskillnad mot Schief och Brandt, nöjd med hur detta efterföljdes. Under Liljas tid var det i stället bönderna som var missnöjda över att de endast fick köpa svagdricka vid värdshuset och inte direkt av befallningsmannen. I en odaterad skrivelse till överstemarskalken oroade sig Lilja över konsekvenserna om detta skulle bli tillåtet. Då menade han steget inte var långt till att missbruk med annan tappning af sådana drycker som allenast på wärdshuuset och derunder lydande krogar böra wara till sahlu […] oförmärkt insmyga sig. Ulriksdals slott, E2:1 (1700t-1800t), odaterad skrivelse från Johan Henrik Lilja.

Två krogar och ett värdshus krävde mycket arbetskraft. Utöver övriga familjen hade Lilja årligen upp till 8 pigor och drängar som hjälpte till vid värdshuset. Antalet pigor och drängar varierade från år till år. T.ex. är 6 pigor och 2 drängar mantalsskrivna under värdshuset 1738, men bara 2 pigor 1749. (Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EI:25a (1739) f. 35v (upprättad 16/12 1738), EI:36a (1750) f. 50 (upprättad 19/12 1749)). Och Järva krog brukades, för Liljas räkning, av en krögare med familj. Under 1730-talet hette krögarparet Lars Flink och Catharina Spennare Lars Flink är mantalsskriven som kock 1728-1731 och vid Järva krog 1732-1738 (Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EI:14a (1728) f. 43r, EI:15a (1729) f. 34v, EI:16a (1730) s. 88, EI:17a (1731) f. 36v, EI:18a (1732) f. 39v, EI:19a (1733) f. 32v, EI:20a (1734) f. 46r, EI:21a (1735) f. 32r, EI:22a (1736) f. 34r, EI:23a (1737) f. 39r, EI:24a (1738) f. 38r). Flink återfinns också tillsammans med hustrun under Järva krog i Solnas första husförhörslängd (AIa:1 (1735-1761) s. 58). som från senast 1751 är ersatta av den förutnämnda Erik Holm som då alltså även stod för verksamheten vid Snörin.

Ända sedan värdshusrörelsen först etablerades i Ulriksdal hade värdshuset, undantaget en fristående köksbyggnad, varit inrymt i det så kallade Beridarhuset. Men 1753, enligt det nya kungaparet Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas vilja, omvandlades Beridarhuset till slottsteater. www.confidencen.se/historia (läst 2025-10-18) Värdshuset flyttades därför till en egen byggnad tiotalet meter västerut, på andra sidan den köksbyggnad som hörde till det gamla värdshuset. Vid jämförelse av kartorna över Ulriksdal från 1709 och 1776 framgår att det nya värdshuset blivit placerat strax väster om den gamla köksbyggnaden. Denna köksbyggnad tas inte upp i den husesyn som genomfördes 1782 (se Carl Magnus Lilja), vilket sannolikt innebär att det då inte längre var en del av arrendet.

De nybyggnationer och reparationer som gjordes på kungsgården redovisas i detalj i Ulriksdals slotts räkenskaper. Kostnaden för varenda spik och bräda är noterad. Men ingenstans framgår kostnaden av den nya värdshusbyggnaden. Detta förklaras av en lista över arbetslöner i 1753 års räkenskaper. Kung Adolf Fredrik hade nämligen själv bekostat både material och arbetslöner till flertalet byggnader på kungsgården. En av dessa byggnader var det nya värdshuset som sattes upp eftersom de förre Tracteurs rummen till Bållhus samt opera- och Comedice-rumen blifwit inrättade. Ulriksdals slott G1:22 (1753) s. 999

Lilja arrenderade Ulriksdals värdshus, Järva krog och Snörin till sin död 1756. Han blev 66 år gammal. Solna FI:1 (1736-1846) f. 4r - Traktören Lilja vid Ulriksdal begravdes 4/9 1756.

Kända barn:
1:a giftet
Carl Fredrik, född 1729åu Anges vara 3 år gammal i mormodern Juliana Lütkens bouppteckning, upprättad 8/8 1732 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:110 (1734) s. 25).

2:a giftet
Ulrika Kristina, född 1733 Solna hfl AI:1a (1735-1761) s. 204
Mattias Nicolaus, död 1735 Solna LIa:3 (1709-1736) s. 139
Anna Maria, född 1738 Solna hfl AI:1a (1735-1761) s. 204
Hedvig Eleonora, född 1739 Solna hfl AI:1a (1735-1761) s. 204
NN, död 1743 Solna db FI:1 (1736-1846) opag. (nr. 221 år 1743)
Lorents Kaspar, död 1743 Solna db FI:1 (1736-1846) opag. (nr. 230 år 1743)
Ebba Katarina, död 1743 Solna db FI:1 (1736-1846) opag. (nr. 231 år 1743)
Johan, död 1743 Solna db FI:1 (1736-1846) opag. (nr. 238 år 1743)
Lovisa Margareta, född 1743 Solna hfl AI:1a (1735-1761) s. 204
Brita, född 1744 Solna hfl AI:1a (1735-1761) s. 204
Malena, född 1747 Solna hfl AI:1a (1735-1761) s. 204
Johan Henrik, född 1749, död 1776 i Stockholm Solna hfl AIa:2 (1762-1771) f. 38

Hedvig Ulrika Fast 1756-1762

Efter Liljas död fick hans änka Hedvig Ulrika Fast, Dotter till kyrkoherden i Danderyd Nils Fast och hans hustru åldfrun vid Ulriksdal Brita Nessner. enligt kung Adolf Fredriks godkännande 3 oktober 1756, Detta nämns i en odaterad skrivelse av mågen Anders Berg (Ulriksdals slotts arkiv, E2:1 (1700t-1800t)). fortsätta att arrendera Ulriksdals värdshus, Järva krog och Snörin. I mantalslängderna återfinns hon som brukare av Ulriksdals värdshus 1757-1762. Här finns också den kungliga kammartjänaren Bedatt som sannolikt hjälpte till i driften av värdshuset. Järva krog och Snörin drevs vid denna tid, för änkan Fasts räkning, av bl. a. krögaren Petter Öhman (1757) och krögerskan Stina (1758). Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EIII:7 (1757) f. 19-20, EIII:8 (1758) s. 33-35, EIII:9 (1759) s. 45-47, EIII:10 (1760) s. 29-30, EIII:11 (1761) f. 25-26, EIII:12 (1762) s. 48 & 51. Samtliga upprättade i december föregående år.

Utflyttningen från Beridarhuset till en egen byggnad fick till följd att iskällaren som hörde till värdshuset blev helt förstörd. Utan iskällare där dryck kunde förvaras under sommaren riskerade arrendatorn att förlora mycket inkomst. I en skrivelse till överstemarskalken Claes Ekeblad 1759 förklarade också Fast att hon som änka med många små barn utan en dugelig drickes-kiällare mycket lidit. Hon bad om medel dels till att sätta upp en ny iskällare, dels till reparationer av taket på Järva krog som var ganska mycket bofälligt. Reparationerna av Järva krog var överstemarskalken villig att gå med på, men till en ny iskällare blev svaret att det för denna gång icke bevilljas, utan anstår tills widare. Ulriksdals slott, E2:3 (1750-1793), kommunikation mellan Hedvig Ulrika Fast och överstemarskalken Claes Ekeblad. Svaret från Ekeblad är daterat 13/10 1759.

Ingen iskällare, många omyndiga barn att försörja och som Fast uttryckte det andra widrigheter som warit mig hinderligen i min näring, ledde snabbt till att hon hamnade i skuld till kungsgården. Dessutom skapade sielftagit skänkeri av folk på kungsgården och kringliggande torp återigen stora problem för värdshusrörelsen. För att minska på bördan hade hon senast i december 1759 låtit mågen Anders Berg ta över arrendet av Järva krog och Snörin. Men det var inte tillräckligt. Hon skrev därför i maj 1760 ännu en gång till överstemarskalken och bad om mer tid till att betala den rest som uppkommit på arrendet av värdshuset. Hennes tanke var att då kunna använda den fordran hon hade hos kapellisten Johan Georg Menges i Stockholm, när den tid efter annan utfaller. Ulriksdals slott, E2:3 (1750-1793), kommunikation mellan Hedvig Ulrika Fast och överstemarskalken Claes Ekeblad. Svaret från Ekeblad är daterat 30/5 1760. Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1760, G1BA:21/4 (1760), f. 116 - Kapellisten Johan Georg Menges bosatt med familj i Klara församling.

Överstemarskalken ställde sig positiv till Fasts önskan. Skulden, som uppgick till 824 daler kopparmynt, fick hon nu dela upp om hon betalade första hälften senast 15 juli och den andra hälften senast 15 september 1760. Och angående det skänkeri som förekom bland kringliggande torp fick inspektorn vid kungsgården, Carl Gustav Humble, i uppgift att sådant alfwarsamligen […] hindra och tillse. Ulriksdals slott, E2:3 (1750-1793), kommunikation mellan Hedvig Ulrika Fast och överstemarskalken Claes Ekeblad. Svaret från Ekeblad är daterat 30/5 1760.

1762 hade mågen Berg även tagit över arrendet av Ulriksdals värdshus och den 20 augusti 1766 begravdes madame Hedvig Ulrica Lilje. Hon blev 56 år gammal. Solna db FI:1 (1736-1846) f. 16r - madame Hedvig Ulrica Lilje 56 åhr gl. död af slag.

Kända barn:
Se maken Johan Henrik Lilja.

Anders Berg 1762-1776

Den 9 september 1759 lystes i Solna kyrka för mästerkocken vid kungliga hovet Anders Berg och jungfrun Ulrika Kristina Lilja. Solna vb FI:1 (1736-1768) s. 41. Att Anders var mästerkock vid hovet, som det står i ministerialboken, är dock felaktigt. Han var mästersven vid hovet, nivån under mästerkock, en tjänst han hade tagit över efter sin bror Lars Berg i december 1752. Personella hovstater HIII:2 (1751-1753) s. 57 - Kongl. Maijts Peronelle Håfstat Pro Anno 1752

Ulrika Kristina var dotter till traktörskan vid Ulriksdals värdshus, Hedvig Ulrika Fast och hennes framlidna make Johan Henrik Lilja. Som kock vid hovet var Berg en välkommen resurs till värdshusrörelsen och senast redan i december 1759 tog han över arrendet av Järva krog och Snörin. Paret bodde dock kvar i Stockholm till 1762 då Berg även fick ta över arrendet av Ulriksdals värdshus. Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EIII:7 (1757) f. 19-20, EIII:8 (1758) s. 33-35, EIII:9 (1759) s. 45-47, EIII:10 (1760) s. 29-30, EIII:11 (1761) f. 25-26, EIII:12 (1762) s. 48 & 51. Samtliga upprättade i december föregående år. Solna hfl AIa:2 (1762-1771) s. 38 Vid sockenstämman 17 juli 1763 blev hr Tracteuren Anders Berg på Ulricsdahl också vald till kyrkvärd i Solna. Solna LIa:2 (1695-1709) opag. (SVAR Bildid: C0048785_00081)

Likt tidigare traktörer hade Berg många krögare och krögerskor till sin hjälp i driften av Järva krog och Snörin. Under 1760-talet drevs till exempel Järva krog av tre olika krögarfamiljer. Krögerskan Greta Lund drev krogen till 1763 då hon tillsammans med maken flyttade till Tyresö, och Bergs syster Anna Maria finns vid krogen till 1765 då hon gifte sig med vaktmästaren vid kungsgården, Anders Kock. Resterande delen av årtiondet drevs krogen av krögarparet Erik Davidsson och hans hustru Brita Aronsdotter. Erik och Brita hade tidigare drivit Snörin, som istället togs över av krögaren Erik Wicander. Solna hfl AIa:2 (1762-1771) s. 51 (Snörin) & 68 (Järva krog) Dessutom är Tracteurn Bergs krögerska wid Jerfwa krog Maja Caisa Ryman, som ock kallades Frisk, upptagen i dödboken. Hon dog av lungsot i maj 1760, 42 år gammal. Solna db FI:1 (1736-1846) f. 8r

Värdshuset, som traktören med familj drev själv, fick Berg arrendera 10 år åt gången. Han behövde alltså förnya arrendet 1772, och skrev därför till herr Baron Hofmarschalken Christoffer Manderström Mottagaren av skrivelsen nämns aldrig vid namn, endast vid titel (herr Baron hofmarschalck och öfwer kammarherre samt riddare af kongl. majtts nordstierne orden). Av svaret till skrivelsen framgår att det är Christoffer Manderström som avses. och önskade att med samma wilckor wid thenna näring blifwa bibehållen. Berg betonade också att han under de föregående 10 åren gjort många förbättringar på värdshuset, och therwid nedlagt mycken både möda och kostnad. Ulriksdals slott, E2:1 (1700t-1800t) - odaterad skrivelse från Anders Berg, sannolikt skriven i samband med att arrendet skulle förnyas 1772. Manderström var villig att förlänga arrendet med ytterligare 10 år, men inte på samma villkor. Det årliga arrendet höjdes istället till 1000 daler kopparmynt som arrendatorn skulle betala halvårsvis, 500 daler kopparmynt vid varje tillfälle. Ulriksdals slott, F1B:9 (1716-1959), Ulriksdals värdshus - svar från C. Manderström till Anders Berg, daterat 7/9 1772 (tillagt till slutet av 1727 års kontrakt).

Detalj av 1776 års karta. De tre byggnaderna som syns i bildens mitt är från höger; Confidencen, gamla köket och värdshuset.

Men av det 10-åriga arrendet fick Berg endast uppleva 4. Den 21 juli 1776 begravdes traktören vid Ulriksdal Hr Andreas Berg, död av lungsot eller en böld i levern, 58 år gammal. Solna db FI:1 (1736-1846) s. 30. De byggnader Berg själv hade uppfört vid värdshuset, och således ägde, är alla upptagna i bouppteckningen som upprättades 7 oktober samma år. Ett fähus med höskulle var till exempel uppfört söder om värdshuset. Dessutom hade Berg låtit bygga två stall, ett lider, tre svinhus och en brädbod. Lösöret bestod till stor del av föremål kopplade till värdshusrörelsen, till exempel fanns 17 kastruller med lock, 7 dussin vita porslinstallrikar, 7 dussin vinglas, 2 punschskålar och en munkpanna. Nedre Borgrätten F6:13 (1775-1779) s. 238-251 - bouppteckning efter kockgesällen vid kungliga hovet, Anders Berg.

Anders Berg dog barnlös. Enligt testamente upprättat 28 december 1773 lämnade han all sin egendom till änkan Ulrika Kristina Lilja. Nedre Borgrätten F6:13 (1775-1779) s. 238-251 - bouppteckning efter kockgesällen vid kungliga hovet, Anders Berg.

Ulrika Kristina Lilja 1776-1778

Ulrika Kristina Lilja fortsatte att driva Ulriksdals värdshus efter maken Anders Bergs död. Hon hade bott på värdshuset i praktiskt taget hela sitt liv och var född där 1733 Solna hfl AI:1a (1735-1761) s. 204 då det ännu var inrymt i Beridarhuset, nuvarande Confidencen. Nu, när hon själv tog över, hade arrendet vuxit till att omfatta ett värdshus i en egen byggnad med både stall och fähus samt två krogar.

Men om de två åren då Ulrika Kristina ensam arrenderade värdshuset finns inte mycket bevarat i Ulriksdals slotts arkiv. I mantalslängderna är Tracteuren And. Bergs enka skriven under värdshuset 1777-1778. Här finns även två av hennes systrar och mademoiselle Laurentia Berg, brorsdotter till Anders Berg. Samma period står hon även som brukare av Järva krog, medan hon endast är skriven under Snörin 1778. I 1777 års mantalslängd är timmermannen Erik Ryman skriven under Snörin, som för övrigt av okänd anledning från detta år är skrivet under Karlbergs kungsgård. Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EIII:38 (1777) f. 495v, 498r & 498v (upprättad 8/11 1776), EIII:40 (1778) f. 29r & 31r (upprättad 10/11 1777).

Inga kända barn.

Johan Carl Mosett 1778-1780

Den 21 april 1778 upprättades en bouppteckning efter silverknekten vid kungliga hovet Johan Carl Mosetts hustru Maria Catharina Fröberg, som hade dött nästan två år tidigare. Nedre Borgrätten F6:13 (1775-1779) s. 544 - bouppteckning efter silverknekten vid hovet Johan Carl Mosetts hustru Maria Catharina Fröberg, död 3/8 1776. Sannolikt skedde detta eftersom Mosett skulle gifta sig med traktörskan vid Ulriksdals värdshus, Ulrika Kristina Lilja. Ingen vigselnotis har påträffats. Mosett är mantalsskriven under Ulriksdal första gången i 1779 års längd, upprättad 3/12 1778 (Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EIII:41 (1779) f. 42). Han hade varit silverknekt vid hovet sedan i mars 1776 Personella hovstater HIII:13 (1776-1777) s. 153 & 282 (år 1776). Silverkammarbetjänten Johan Carl Mosett blev befordrad till silverknekt 27/3 1776. , men tog, i och med giftermålet, även över arrendet av Ulriksdals värdshus, Järva krog och Snörin.

Men Mosett gjorde inget större avtryck under de dryga två år som han arrenderade värdshuset. Det enda han lämnade efter sig var en skuld till kungsgården, som p.g.a. en långdragen tvist med slottskamreren Jacob Hasselboms arvingar, stod kvar i Ulriksdals slotts räkenskaper ända till 1789. Tvisten, som gällde arrendeavgiften för 1779 och första halvan av 1780, avgjordes i Nedre borgrätten först i september 1788, 8 år efter att Mosett lämnat värdshuset. Ulriksdals slott G1:56 (1789) s. 331

Kända barn:
1:a giftet
Skådespelerskan Charlotta Sophia Mosett, född 7/10 1775 i Hovförsamlingen, död 2/1 1841 i Jakobs församling. Hovförsamlingen fb CI:4 (1766-1818) s.147, Jakob och Johannes FIa:4 (1809-1852) s. 595, sv.wikipedia.org/wiki/Sofia_Mosette (läst 2024-01-28).

2:a giftet
Inga kända barn.

Överlåtelse av arrendet från Mosett till Lilja 10/7 1780.

Carl Magnus Lilja 1780-1789

Sommaren 1780 skrev Johan Carl Mosett, med sin hustrus samtycke, över arrendet på kammartjänaren Carl Magnus Lilja, som med tillträde i oktober samma år fick bruka Ulriksdals värdshus, Järva krog och Snörin under de två kvarvarande åren av kontraktet. Ulriksdals slott F1B:9 (1716-1959), Ulriksdals värdshus - överlåtelse av arrendet av Ulriksdals värdshus från Johan Carl Mosett till Carl Magnus Lilja (tillagt till slutet av 1727 års kontrakt). Under sommaren 1781 adderades även krogen Gipsen till arrendet som Lilja låtit uppföra vid kungsgårdens gipsugn till bequämlighet för arbetsfolk vid pågående nybyggnationer och reparationer. Ulriksdals slott F1B:9 (1716-1959), Ulriksdals värdshus - husesyn 24-25/10 1782.

Efternamnet till trots, var Carl Magnus Lilja sannolikt inte släkt med de tidigare ”Liljor” som brukat värdshuset. Men hans hustru, Fredrika Laurentia Berg, var brorsdotter till den tidigare traktören Anders Berg och hade bott på värdshuset under ett par år på 1770-talet. Nedre Borgrätten F6:13 (1775-1779) s. 238-251 - bouppteckning efter kockgesällen vid kungliga hovet, Anders Berg. Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret EIII:38 (1777) f. 495v, 498r & 498v (upprättad 8/11 1776), EIII:40 (1778) f. 29r & 31r (upprättad 10/11 1777). Troligen är det den kopplingen som förklarar varför det var Lilja som fick ta över arrendet.

Genom att Ulriksdals värdshus ända sedan 1727 skötts av en och samma familj hade också kontraktet varit detsamma ända sedan dess. Först i december 1781, då Lilja fick förlänga arrendet med ytterligare 10 år, upprättades ett nytt arrendekontrakt. I början av husesynsprotokollet står att läsa att Tracteuren Carl M. Lilja, som dessa lägenheter igenom transport af d: 1. Julii 1780 utaf 1727 åhrs arrende contract till then 1sta i denna månad innehaft, men nu mera igenom nytt arrende contract af d. 13. Decembris förl. åhr, uppå tijo åhrs tid, tilträdt. Detta kontrakt finns inte bevarat, men av Ulriksdals slotts räkenskaper framgår att arrendeavgiften höjdes med 50% till motsvarande 1500 daler kopparmynt (83 riksdaler specie och 16 skilling). Framgår vid jämförelse av räkenskaperna för 1781-1782 (Ulriksdals slott G1:48 (1781-1782) s. 440) med motsvarande för 1783 (G1:49 (1783) s. 183).

Husesyn 24-25/10 1782.

I samband med att det nya kontraktet började gälla i oktober 1782 genomfördes en husesyn av värdshuset och Järva krog. Ulriksdals slott F1B:9 (1716-1959), Ulriksdals värdshus - husesyn 24-25/10 1782. Förutom själva värdshusbyggnaden bestod värdshuset av en köksbyggnad samt de stallbyggnader och fähus som Berg låtit uppföra och som Lilja senare inlöst. Köksbyggnaden var byggd i sten och innehöll ett brygghus, skafferi och ett kök med en spis, två fyrugnar och en bakugn. Värdshusbyggnaden var byggd i trä och bestod av entréplan, källare och en inredd vindsvåning. Köket befanns överlag vara i godt stånd, men med värdshusbyggnaden var det inte lika gott ställt. Bland annat behövde flertalet fönster blyas om och golvet i ett av rummen på entréplan var så ojämnt att det helt behövde bytas ut. Det allvarligaste var dock taket, som var så bristfälligt at hvarken regn eller snjö kan utestängas vilket lett till att både innertak och golv tagit ansenlig skada igenom takdropp. För det mesta som behövde repareras stod kungsgården för kostnaden. Men för sådant som arrendatorn själv satt upp, till exempel flertalet kakelugnar som nu behövde omsättas, var det upp till Lilja att på egen kostnad besörja.

Vid Järva krog hade traktören, förutom den två våningar höga krogbyggnaden, även tillgång till ladugård, sädeslada och loge. De två sistnämnda var uppsatte av traktören Berg och inlösta av Lilja. Krogbyggnaden ansågs dock vid husesynen vara i så pass dåligt skick att den ej står at reparera och bör, ju förr, thess heldre å nyo uppbyggas, och inredas högst med 4 rum. Tegel och timmer till den nya krogbyggnaden tyckte syningsmännen med fördel kunde tas från det gamla brygghuset vid Brunnsviken, som inte längre användes.

Uppsättandet av en ny krogbyggnad vid Järva och reparationen av taket på värdshuset genomfördes under 1784. Ulriksdals slott G1:50 (1784) s. 106-107 - Räkning på arbete utfört av Johan Wiberg, s. 109 - Räkning på arbete utfört av Catharina Lerbeck, s. 205 & 208-209 - Förteckning över använt material till uppsättandet av den nya krogbyggnaden och reparation av värdshustaket. Reparationen av värdshusets tak uppskattades vid husesynen kräva 40 Dalkarls Dagswärken. Ledaren för dalkarlarna, som även tidigare gjort många arbeten på kungsgården, hette Stikå Anders Olsson och kom från byn Risa i Mora socken. Ulriksdals slott G1:48 (1781-1782) s. 199 - Jag Stickå Anders Olsson ifrån Mora sochn och Risa by åtager mig at nedrifva och anlägga taket op Ulricsdahls kongs ladugård… (21/5 1782). Dalkarlarna stod även för allt timmerarbete vid Järva krog, där smeden vid kungsgården Johan Wiberg stod för allt smidesarbete och kakelugnsmakaränkan Catharina Lerbeck Catharina var född Ryding och änka efter kakelugnsmakareåldermannen Anders Lerbeck, död 19/1 1782 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:270 (1782) f. 495r). ansvarade för kakelugnarnas uppsättande.

För att ytterligare stärka upp värdshusrörelsen började Lilja i mars 1785 även att arrendera den kungliga köks- och fruktträdgården vid Ulriksdal. Ulriksdals slott G1:52 (1785) s. 200 - Bilagdt Tractrn Liljas ärhåldne arrendecontract af d: 12. martii 1785, uppå Kongl: Kjöks- och Frugdträgården vid Ulricsdahl. Tyvärr saknas bilagan. Arrendeavgiften för trädgården var 16 riksdaler och 32 skilling, vilket innebar att Lilja nu varje år betalade 100 riksdaler till kungsgården. Detta stora arrende skulle dock visa sig bli allt för betungande. Redan 1786 lyckades han inte ens betala en tredjedel av arrendeavgiften. Ulriksdals slott G1:53 (1786) s. 231 - Rest längd uppå innestående arrende medel. Detta ledde snabbt till en allt större skuld till kungsgården som 1788 uppgick till 143 riksdaler. Ulriksdals slott G1:55 (1788) s. 228 Vid sommartinget samma år blev Lilja dessutom stämd av viktualiehandlaren Engels för utebliven betalning. Han blev dömd att betala inte bara varorna inklusive ränta, utan även en straffavgift för att han uteblivit från tinget utan anmälan. Danderyds skeppslags häradsrätt AIa:9 (1788-1789) opag. - Laga sommarting 26/5 1788.

Liljas skuld till kungsgården blev till slut så stor att han var tvungen att säga upp arrendet. I slutet av januari 1789 annonserades i tidningen Dagligt Allehanda att Ulriksdals Wärdshus med tillydande näringsställen och ägor fanns tillgängligt att arrendera till nästkommande påsk. Dagligt Allehanda 16, 22 och 27 januari 1789 (digitaliserat på tidningar.kb.se) Men det blev först i oktober som en ny traktör tog över värdshuset. Den nya traktören hette Carl Åkerström och kom närmast från Riddarholmen i Stockholm. Solna hfl AIb:1 (1782-1789) s. 37 För att även få ta över de byggnader som Lilja och tidigare traktörer satt upp, till exempel stall och fähus, var Åkerström tvungen att betala en avträdessumma till Lilja. Summan, som uppgick till 527 riksdaler, var dock inte något som Lilja kunde behålla, utan den gick oavkortat till att betala av alla skulder. Ulriksdals slott F1B:9 (1716-1959), Ulriksdals värdshus - Lös lapp daterad 25/9 1789, där det framgår att Lilja låtit slottskamrer Abraham Sjölin ta emot och kvittera avträdessumman från Åkerblom.

Efter avträdet verkar det som Lilja stannade i Solna i ytterligare ett par år. I september 1790 föddes f. d. Tracteurn Carl Magnus Liljas son Thure Magnus Solna fb CI:1 (1768-1833) s. 122 och 1793 dog dottern Gustava i Solna. Solna db FI:1 (1736-1846) s. 118 Men Lilja lyckades inte bli kvitt sina skulder. När dottern Gustava dog hade han inte ens råd att betala för hennes begravning. Solna LIa:6 (1779-1865) opag. – 1793-01-19 Tracteurn Lilljes barns begr. Obet. Det gick till och med så långt att tre av barnen lämnades in på Allmänna barnhuset i Stockholm. I barnhusets rullor anges barnens far vara en af sig kommen tractuer. Allmänna barnhuset Barnrulla D2A:12 (1794-1796) opag. (AID: v749441.b320) [Sofia], (AID: v749441.b350) [Hedvig], (AID: v749441.b1670) [Thure Magnus].

Kända barn:
Maria Ulrika, född 15/7 1778 i Hovförsamlingen, död (begravd 20/8) 1778 i Solna. Hovförsamlingen fb CI:4 (1766-1818) s. 185, Solna db FI:1 (1736-1846) s. 34
Gustava Fredrika, född 12/2 1780 i Hovförsamlingen, Hovförsamlingen fb CI:4 (1766-1818) s. 207 död 13/1 1793 i Solna. Solna db FI:1 (1736-1846) s. 118
Ulrika Karolina, född 29/1 1781 i Solna, död 1782 i Solna. Solna fb CI:1 (1768-1833) s. 67, Hovförsamlingen fb CI:4 (1766-1818) s. 218, Solna db FI:1 (1736-1846) s. 63
Hedvig, född 21/6 1782 i Solna. Solna fb CI:1 (1768-1833) s. 76
Sofia, trol. född i april 1784 i Solna, död 6/4 1875 i Ljusdal. Solna fb CI:1 (1768-1833) s. 84, Ljusdal db F:3 (1862-1887) opag. (nr.32 år 1875)
Carl Adrian, född 26/12 1785 i Solna, död 9/5 1786 i Solna. Solna fb CI:1 (1768-1833) s. 90, Solna db FI:1 (1736-1846) s. 78
Ulrika Lovisa, född 30/3 1787 i Solna, död 22/2 1788 i Solna. Solna fb CI:1 (1768-1833) s. 98, Solna db FI:1 (1736-1846) s. 88
Laurentia Karolina, född 4/10 1788 i Solna. Solna fb CI:1 (1768-1833) s. 108
Thure Magnus, född 4/10 1790 i Solna, Solna fb CI:1 (1768-1833) s. 122 död 16/12 1822 i Adolf Fredriks församling. Adolf Fredrik db FI:6 (1812-1834) s. 172, Adolf Fredrik fsb AII:1 (1818) f. 92

Källförteckning