burtu.se

Traktörer och traktörskor
vid Karlbergs värdshus
1697-1792


Adam Kahl & Maria Ihre
1697–1706

Adam Kahl var taffeltäckare, hos drottning Ulrika Eleonora från 1683 och efter hennes död i kungliga silverkammaren 1694–1700.[1] I Solna kyrkoarkiv nämns han första gången i juni 1695 då hans hustru begravs.[2] Två år senare, 11 juli 1697, gifter sig Kongl Maijts Taffeltäckäre Adam Kahl och dygdesamma hustru Maria Ihre i Solna.[3]

I mantalslängderna återfinns Adam Kahl under Karlbergs kungsgård i Solna, 1697-1701 som traktör och 1705-1706 som taffeltäckare. 1705 är han skriven under Karlbergs värdshus. Detta år är för övrigt första gången som värdshuset nämns i mantalslängderna. Men Adam är själv aldrig markerad, utan det är bara hustrun och ett växlande antal pigor som är upptagna.[4] Möjligen var han som kunglig taffeltäckare befriad från mantalspenningen. Från år 1700 kan hans frånvaro även förklaras av att han har dragit ut i fält som taffeltäckare vid Kungl. Majts. hovstat.[1][5] Efter slaget vid Poltava följer han Karl XII till Bender där han dör i september 1711.[6]

Under en stor del av perioden då Adam är skriven i mantalslängderna var det alltså sannolikt hustrun Maria Ihre som förestod verksamheten vid värdshuset. Efter 1706 försvinner hon från Solna, oklart var. Senast 1720 är hon på Gotland där hon gifter sig med kyrkoherden i Dalhem, Arendt Felderman.[7]

Kända barn:
Thomas, sannolikt född i Solna.[8]


Nils Wass
1707–1711

Mästerkock vid det kungliga hovet från senast 1704.[9] Vid Karlberg dyker han upp första gången 1707 då kåcken M:r Nils är mantalsskriven på värdshuset. I mantalslängderna återfinns han sedan under Karlberg t.o.m. 1711.[10] Efter 1711 försvinner han från Solna, oklart var. Från senast 1722 finns han i Kungsör [11] och 1737 är han död.[12]


Johan Struve
1731–1741

Efter Wass dröjer det till 1732 års mantalslängd, upprättad 4 december 1731, innan en traktör nämns under Karlberg. Traktören hette Johan Struve och han är detta år är skriven tillsammans med hustru och en piga.[13] Hustrun hette Brita Ahlqvist och de hade varit gifta sedan 1714 då Struve var handelsman i Stockholm.[14]

I samband med Struves tillträde upprättas ett nytt arrendekontrakt för Karlbergs värdshus.[15] I kontraktet, som skrivs under av överstemarskalken Magnus Julius de la Gardie i mars 1732, framgår att värdshuset helt har förfallit. Inte ens under kungliga hovets besök har det gått att för penningar undfå nödig förplägning. Värdshusbyggnaden repareras därför nu och det blir ålagt arrendatorn att hålla den i sådant skick att alla, men i synnerhet kungens pager, hos honom kunna blifwa spisade middag och afton för the kostpenningar, som therom kan betingat warda.

Värdshuset, som Struve nu får arrendera i tre år mot en årlig arrendeavgift om trehundra daler kopparmynt, bestod av en sal, tre kamrar, ett kök och ett vindsrum. Rum för häst, ko och chaise[16] hade han i stallet på kungsgården tills sådana byggnader för honom blivit uppsatta. Arrendet förlängs ytterligare minst en gång under 1730-talet vilket framgår av att Struve återfinns i mantalslängderna som traktör under Karlberg 1731–1741.[17] Till hjälp i driften av värdshuset hade han förutom hustrun årligen en dräng, en husjungfru och två till fyra pigor. Under sin tid som traktör låter han uppföra en ny iskällare samt göra flera reparationer av själva värdshusbyggnaden.

Arrendet förlängs en sista gång med ytterligare tre år i mars 1741.[18] Men på grund av ålderdom och sjukdom som gör honom oförmögen att widare sielf kunna som sig bör förestå wärdshuset, överlåter Struve arrendet redan senare samma år till sin måg Lars Berg.[19]

Kända barn:
Fosterdottern Maria Björn (systerdotter till hustrun Brita Ahlqvist)[20]


Lars Berg
1741–1752

Från senast 1735 kock åt riksrådet och överstemarskalken Magnus Julius de la Gardie i Stockholm.[21] De la Gardie dör våren 1741[22] och i oktober samma år gifter sig Lars Berg med Maria Björn, fosterdotter till traktören vid Karlbergs värdshus Johan Struve.[23] Sannolikt överlåter Struve arrendet av Karlbergs värdshus till sin måg Lars Berg i samband med giftermålet.[19]

Våren 1743, då Struve är död, beslutas att Berg får fortsätta arrendera Karlbergs värdshus på samma villkor, d.v.s. mot en årlig arrendeavgift om 300 daler kopparmynt.[24] 1744 blir han dessutom antagen till mästersven vid kungliga hovet.[25] Det nya slottet i Stockholm var ännu inte färdigbyggt och kungafamiljen bodde under långa tider på Karlberg.[26] De två sysslorna gick därför troligen att kombinera utan större problem. Till hjälp i driften av värdshuset hade Berg också, liksom Struve, förutom hustrun årligen 1 dräng, 1–4 pigor och 1 källarhustru.[27]

I november 1750 avancerar Berg till mästerkock vid hovet, dock med bibehållen mästersvenslön. Men den tjänsten får han inte inneha länge för redan 11 augusti 1752 är han död, endast 42 år gammal.[28] I bouppteckningen som upprättas 13 mars 1753 finns som enda byggnad en stuga i trä som Berg själv låtit sätta upp på kungsgården och således ägde. Lösöret bestod till stor del av föremål kopplade värdshusrörelsen, här fanns bland annat 108 tallrikar i svenskt tenn, 7 kastruller med lock och 1 durkslag i koppar samt 2 dussin bordsknivar och gafflar.[29]

Kända barn:
Johan Berg, begravd 5/2 1742 i Solna.[30]
Anna Maria Berg född 1746[31], död 19/12 1779 i Klara.[32]
Hedvig Berg född 1748[31], död 5/12 1808 i Klara.[33]
Lovisa Ulrika Berg född 1749[31], död 26/3 1818 i Maria Magdalena.[34]
NN begravd 29/1 1752 i Solna.[35]
Fredrika Laurentia född ?/12 1752.[29]


Maria Björn
1752–1756

18 augusti 1752, endast en vecka efter Lars Bergs död, beslutas att hans änka Maria Björn får fortsätta att arrendera Karlbergs värdshus i ytterligare tre år. Den årliga arrendeavgiften blir precis som tidigare 300 daler kopparmynt.[36] I Solnas husförhörslängd för år 1754 återfinns Trackteurskan Madame Berg under Karlbergs kungsgård tillsammans med fyra döttrar; 2, 5, 6 och 8 år gamla. Här finns också bland andra pigorna Maja Wiberg och Greta Boman samt drängen Anders Olofsson.[31]

Strax innan arrendet gick ut 1755 skriver Maria Björn till överstemarskalken Claes Ekeblad och ber att uti trenne åhr wid Carlbergs wärdshus arrenderande blifwa bibehållen. Hon betonar hur arrendet har varit en viktig hielp och understöd för mig fattiga och menlösa enka med fyra små omyndiga barn. Överstemarskalken beviljar hennes önskan och arrendet förlängs till 1758 mot samma arrendeavgift som tidigare.[36] Men 1756, troligen under sommaren, gifter sig Maria Björn med handelsmannen Olof Möller och flyttar in till Stockholm.[37] Arrendet överlämnas därför i augusti samma år till inspektorn vid Karlbergs kungsgård, Petter Rolander.[38]

Kända barn: se maken Lars Berg.


Petter Rolander
1756–1767

Inspektor vid Karlbergs kungsgård från 1748.[39] 1756 tar han även över arrendet av Karlbergs värdshus.[38] Men till skillnad mot tidigare arrendatorer behöver Rolander, i egenskap av inspektor, inte betala någon arrendeavgift.

Omkring tre år senare, i februari 1759, har värdshusbyggnaden förfallit så pass att den ej utan lifsfara kan bebos. Kungsgården saknade dock medel till att sätta upp en ny byggnad i närtid. Rolander ansöker därför om att på egen bekostnad få sätta upp ett nytt värdshus. Villkoret han hade var att hans arvingar får fortsätta att bruka värdshuset i ytterligare femtio år efter hans död mot att de årligen erlägger den vanliga arrendesumman om trehundra daler kopparmynt. Kung Adolf Fredrik godkänner detta den 21 februari och överintendenten Carl Johan Cronstedt överser plan och ritning. Det nya värdshuset, som delvis byggs av virke från den gamla värdshusbyggnaden, blir en våning hög i trä med brutet tegeltak.[40]

Petter Rolander brukade värdshuset till sin död 1767, han blev 73 år gammal.[41] Att han inte bara var inspektor utan även drev en värdshusrörelse framgår tydligt av den bouppteckning som upprättas efter honom i september samma år. Här finns till exempel 54 flata tallrikar i engelskt tenn, 73 bakelseformar i koppar, 8 dussin vinglas och 1 dussin chokladkoppar i äkta porslin.[42]

Kända barn:[42]
Fredrika Ulrika Rolander, född 1739åu.
Sockermästaren Carl Rolander, död i Nyköping 1772.[43]
Inspektorn Daniel Rolander, se nedan.
Israel Jöran Rolander, född 1747åu.[44]


Daniel Rolander
1767–1773

Efter Petter Rolanders död tar hans son Daniel över rollen som inspektor vid Karlbergs kungsgård.[42] Tack vare den överenskommelse som fadern gjort med kungsgården tar Daniel även över Karlbergs värdshus. Men liksom fadern behöver han, i egenskap av inspektor, inte betala någon arrendeavgift.

Karlbergs kungsgård saknas i mantalslängderna under större delen av Daniel Rolanders tid som inspektor. Endast i 1772 och 1773 års längder är Karlberg upptaget med inspektorn Rolander skriven högst upp. Värdshuset nämns endast i 1772 års längd, upprättad 9 oktober 1771, då kockänkan Apolonia Bartz är skriven här.[45] Rolander är själv aldrig, i varken mantalslängder eller kungsgårdens räkenskaper, skriven i anslutning till värdshuset och det är oklart hur stor del han hade i värdshusrörelsen. Möjligen kan Rolanders mor Anna Elisabet Zelling varit delaktig i värdshuset innan sin död i mars 1769.[46] Apolonia skötte säkert värdshuset under 1771. 1772 flyttar hon till Stockholm[47] och livknekten Johan Niklas Möller flyttar in på värdshuset.

Daniel Rolander dör i juli 1773 av lungsot, endast 28 år gammal.[48] Men till skillnad mot sina företrädare finns inget i bouppteckningen som vittnar om att han även skulle drivit en värdshusrörelse.[49] Begravningshjälpen från kungsgården tas om hand av livknekten Möller.[50]


Johan Niklas Möller
1773–1775

I bouppteckningen efter Daniel Rolander anges som enda arvingar systern Fredrika och brodern Israel.[47] Men Israel vistas utomlands och Fredrika bor inte längre på Karlberg.[51] Det fanns alltså ingen inom familjen som kunde ta över värdshuset. Livknekten Johan Niklas Möller bodde på värdshuset och hade hjälpt till i värdshusnäringen redan under Daniel Rolanders livstid. Han hoppades nu få fortsätta men är orolig att den nya inspektorn själv skulle vilja ta över värdshusrörelsen.[52]

Det blir till slut Möller som får driva värdshuset. Men han behöver inte erlägga någon arrendeavgift. Möjligen är inspektorn, som nu heter Erik Wetterman, ändå inblandad. Ett troligt scenario, som antagligen var fallet redan under Daniel Rolanders tid, är att inspektorn fick inkomsten från värdshuset utan att driva det själv. I stället anställdes en traktör eller krögare som fick stå för den dagliga verksamheten.

I mantalslängderna är Möller skriven under värdshuset till och med 1776 års längd, upprättad 10 november 1775.[53] Därefter försvinner han från Karlberg, oklart var.


Abraham Tingström
1776–1781

Efter Möller tar traktören Abraham Tingström över värdshuset. Han flyttar till Solna från Stockholm 1776.[54] I Solna gifter han sig samma år med Anna Christina Ramstedt, dotter till hovslagaren Lars Ramstedt.[55]

Värdshuset drivs vid denna tid inte längre som ett arrende och återfinns knappt alls kungsgårdens arkiv.[56] Information om de traktörer och traktörskor som drev värdshuset får därför i huvudsak sökas i Solna kyrkoarkiv och mantalslängder. I mantalslängderna återfinns Tingström som traktör vid värdshuset till och med 1782 års längd, upprättad 14 november 1781.[57] Därefter flyttar han och familjen från Solna, oklart var.

Kända barn:
Maria Christina, född 4 augusti 1777 i Solna.[58]
Gustav Abraham, född 3 september 1780 i Solna.[59]


Carl Hambeck
1782–1784

Carl Hambeck, traktör vid Sundbyhof i Bromma, tar över Karlbergs värdshus under 1782 eller möjligen i slutet av 1781.[60] Han flyttar till Solna tillsammans med hustrun Brita Christina Staberg och 3 barn.[61] De hade varit gifta sedan 1765 då Hambeck var mästerkock och bosatt i Klara församling i Stockholm.[62]

Vid Karlbergs värdshus blir Hambeck kvar i endast 2 år. 1784 flyttar han och familjen till Värmdö.[58]

Kända barn:[58]
Carolina, född 1768
Carl Fredrik, född 1771
Ulrika, född 1774


Carl Stras
1784–1788

Traktören Carl Stras nämns första gången under Karlbergs värdshus i 1785 års mantalslängd, upprättad 29 november 1784.[63] I husförlängden är han också upptagen, men endast med namn. Varken födelseår eller när eller varifrån han flyttade till Solna är noterat.[58]

Stras nämns också i en undersökning av sommarbetet under Karlbergs kungsgård, för övrigt ett av få omnämnanden av värdshuset i kungsgårdens arkiv efter familjen Rolanders tid. Här framgår att han hade två kor som betade på kungsgårdens ägor.[64]

I mantalslängderna återfinns Stras under värdshuset till och med 1689 års längd upprättad 9 december 1788.[65] Därefter flyttar han från Solna, oklart var.


Christina Nordsten
1789–1791

Efter Stras tar mademoiselle Christina Nordsten över värdshuset. Hon är upptagen här i mantalslängderna första gången i 1790 års längd, upprättad 3 december 1789, och sista gången i 1792 års längd, upprättad 11 november 1791.[66] Hon återfinns även i husförhören, men endast med namn och en notering om bevistat förhör 20 oktober 1790.[67]



Otryckta källor

Krigsarkivet (KrA)
  1. Krigsskolan 1716-1998 [SE/KrA/0219:002]
    1. Krigsskolan 1906-1962
      • Karlbergs kungsgård
        • G Räkenskaper
Riksarkivet (RA), depå: Slottsarkivet
  1. Karlbergs slotts arkiv [SE/RA/56511]
    • G Räkenskaper
  2. Hovkontoret 1648-1859 [SE/RA/56109]
    • HIII Personella hovstater
Riksarkivet (RA), depå: Marieberg
  1. Kungliga arkiv [SE/RA/710003]
    • Svenska regenters levnadsförhållanden, hov och egendomar
      • Handlingar rörande svenska konungar
        • Konung Karl XII
        • Konung Fredrik I
  2. Kammarkollegiet Ämnessamlingar [SE/RA/522]
    • Kammarkollegiet Likvidationsakter (Likvidationer)
      • Hovet efter 1680
Stockholms stadsarkiv (SSA), depå: Liljeholmskajen
  1. Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret [SE/SSA/1452A]
    • EI Landsböcker med verifikationer
    • EIII Mantalslängder
  2. Hovförsamlingens kyrkoarkiv [SE/SSA/0007]
    • CI Födelse- och dopböcker
  3. Klara kyrkoarkiv [SE/SSA/0010]
    • FIa Död- och begravningsböcker
  4. Maria Magdalena kyrkoarkiv [SE/SSA/0012]
    • EI Lysnings- och vigselböcker
  5. Riddarholmens kyrkoarkiv [SE/SSA/0013]
    • CI Födelse- och dopböcker
    • FI Död- och begravningsböcker
  6. Solna kyrkoarkiv [SE/SSA/1564]
    • AIa Husförhörslängder, huvudserie
    • CI Födelse- och dopböcker
    • FI Död- och begravningsböcker
    • HVa Bilagor till lysnings- och vigselböckerna
    • LIa Räkenskapsböcker. Äldre serie t.o.m. 1899
    • OIb Handlingar rörander kyrkogården
Stockholms stadsarkiv (SSA), depå: Kungsklippan
  1. Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850-1924 [SE/SSA/0145A]
    • F1A Bouppteckningar
  2. Danderyds skeppslags häradsrätt [SE/SSA/1469]
    • AIa Domböcker vid ordinarie ting
  3. Nedre Borgrätten [SE/SSA/3699]
    • F6 Bouppteckningar
  4. Stockholms magistrat och rådhusrätt [SE/SSA/0138]
    • A7a Inteckningsprotokoll, huvudserie
  5. Överståthållarämbetet för uppbördsärenden [SE/SSA/0031]
    • Kamrerareexpeditionen
      • GIAA Kronotaxeringslängder
      • GIBA Mantalslängder
Uppsala landsarkiv (ULA)
  1. Länsstyrelsen i Uppsala län [SE/ULA/11035/21]
    1. Landskontoret 1634-1957
      • EIII Mantalslängder
  2. Nyköpings rådhusrätt och magistrat [SE/ULA/11126]
    • FIIa Bouppteckningar och arvsskiften
Tryckta källor

Kungliga biblioteket (KB)
  1. Verser över enskilda (VÖE)
Litteratur
  • Nordberg, Tord O:son 1945, Karlbergs slott: en byggnadshistorisk skildring. Stockholm: AB Svensk litteratur

Bild: Lantmäteriet, Historiska kartor, Karlberg ägomätning 1708