burtu.se

Kom Nils Anderson i Womus med dätt weder nampnett Ribe Nils


Det var i januari 1605 som Nils Andersson med vedernamnet Ribe Nils ställdes framför tinget. Han hade som gift man "belägrat" både änkan Marit från Blyberg i Älvdalen och Marit Mickelsdotter från Våmhus. För detta blev han dömd att mista livet. [1] Enligt Svenska Akademins Ordbok (SAOB) är vedernamn ett äldre uttryck för tillnamn, binamn eller öknamn. [2] Med tanke på brottets allvarliga natur skulle det i detta fall kunna vara det sistnämnda som menas. Ribe, eller Ribb som det oftast skrivs, är dock i sig inget öknamn. Det ska enligt ortnamnsforskaren Bror Lindén vara besläktat med ordet ribba och då troligen i betydelsen bergsrygg. [3]

Ribb har också använts som ett tillnamn både före och efter Nils Anderssons tid. Troligen ursprungligen som en förklaring av gårdens läge och senare mer som ett släktnamn som ärvdes från en generation till nästa. Dessa gårdsnamn, som de idag oftast kallas, börjar på allvar dyka upp i Våmhus och Bonäs under mitten av 1600-talet.

Att de även fungerade som ett slags släktnamn gör att gårdsnamnen underlättar släktkopplingar. Hur de ärvs är dock inte alltid helt klart. Oftast ärvdes de från far till son och dotter, dock förekommer det att sonen (eller dottern) tar moderns, hustruns (makens) eller ett helt nytt gårdsnamn. [4] Någon form av koppling kan dock oftast göras mellan två personer som bor i samma by och är skrivna med samma gårdsnamn.

På följande sidor har jag kartlagt ett par gårdsnamn som har sitt ursprung i Våmhus och Bonäs. Med utgång i äldsta tid försöker jag ta mig till början av 1700-talet. Målet är att koppla så många som möjligt i Våmhus och Bonäs som är skrivna med ett och samma gårdsnamn i Moras andra husförhörslängd upprättad i slutet av 1716 (AI:2a och AI:2b). Förutom Mora kyrkoarkiv använder jag domböcker och skattelängder. [5] Av skattelängderna är det framförallt mantals- och tiondelängder som är användbara eftersom de uppdaterades varje år, tillskillnad från t.ex. jordeböckerna som endast uppdaterades efter jordrevningar. [6]

Bland jordeböckerna finns dock ett undantag, nämligen jordebok 1684:2 som både tar upp 1626 års brukare och de som brukade samma mantal omkring 1660. Förutom namn listas här även hur stor del av de gamla mantalen som en person brukade. Detta gör att man i många fall kan lista ut syster- och brodersdelar. Jordägandet anges relativt 1626 års mantal under andra halvan av 1600-talet, inte bara i denna jordebok utan även i domböcker och restlängder. [7] Kopplingen till de gamla mantalen gör att dessa längder blir väldigt användbara för att ta sig bak i tiden, bortom kyrkoarkiven.

Kartläggningarna redovisas som en stamtavla som endast följer de släktlinjer där gårdsnamnet förs vidare. För osäkra kopplingar, i vissa fall rena gissningar, används en streckad linje. Om gårdsnamnet finns beskrivet i "Bebyggelsenamnen i Mora kommun" av Bror Lindén återges texten till vänster om stamtavlan.


Moren

Grym, Moroll, Skomakar

Limbäck

Fors, Hinders

Björkvassla

Gris, Stors

Bäck

Bengt, Djus, Mossa

Indor

Mårten, Hinde

Heden

Kopp

Kumbelnäs

Gyris

Bonäs

Djus, Gubb, Källus, Lok


  • [1]   Laga ting i Mora 7/1 1605, Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Kopparbergs län renoverad dombok EXIe:2720 (1602-1642) s.236.
  • [2]   Vedernamn, Svenska Akademins Ordbok (2017-04-15).
  • [3]   Lindén 1990 s. 106.
  • [4]   För mer information om gårdsnamnen i Dalarna, se t.ex. artikeln Gårdsnamn på Wiki-Rötter (2017-04-15).
  • [5]   Sammanfattade skattelängder återfinns här.
  • [6]   Vid jordrevningarna uppmättes och graderades böndernas jord. Revningar genomfördes dock väldigt sällan. I Dalarnas landskapshandlingar återfinns för Mora socken endast 3(?) s.k. jordrevningsjordeböcker där brukarnas namn har uppdaterats: 1576:14B, 1588:5B och 1627:11. Däremellan och efter 1627 är jordboken nästintill helt oförändrad.
  • [7]   Restlängderna återfinns under landskontoret samt i slutet av verfikationerna i länsräkenskaperna.
  • [8]   Länsräkenskaper Kopparbergs län, verifikation 1661 s.232.
    1661 års tiondelängd för Storbyn sticker ut jämfört med andra år. Bönderna står nämligen nästan i precis samma ordning som i Mora AI:1 som upprättas 6 år senare.
plus 
Källor & Litteratur

Otryckta källor

Riksarkivet (RA)
  1. Dalarnas landskapshandlingar [SE/RA/5121/5121.10]
  2. Älvsborgs lösen 1614-1619 [SE/RA/5117/IV]
    1. vol. 45A-50 (Dalarna)
  3. Mantalslängder 1642-1820
    1. Säters län 1642-1646 [SE/RA/55203/55203.22]
    2. Kopparbergs län 1647-1731 [SE/RA/55203/55203.23]
  4. Boskaps- m.fl. längder [SE/RA/5119]
    1. Dalarna 1:1 1628
  5. Länsräkenskaper 1631-1820
    1. Kopparbergs län 1634-1669 [SE/RA/5511/5511.26]
  6. Svea Hovrätt - Advokatfiskalen [SE/RA/420422/02]
    1. Kopparbergs län, EXIe:2720 1602-1642
Krigsarkivet (KrA)
  1. Indelningsverk och jordeböcker [SE/KrA/0453]
    • Ämnesordnade samlingar, FI:7 1686
  2. Rullor 1620-1723 [SE/KrA/0022]
Uppsala landsarkiv (ULA)
  1. Mora kyrkoarkiv [SE/ULA/11069]
    • Husförhörslängder, AI:1 1667-1684, AI:2a & AI:2b 1716-1731
    • Minesterialböcker, C:2 1677-1716, F:1 1717-1741
  2. Kopparbergs läns häradsrätts arkiv (KLHA)
    • KLHA II, AI:5 1637-1638 (LT 9/12 1637 f.169v), AI:6 1639 (LT 14/12 1639 f.162r, LT 16/12 1639 f.165v), AI:8 1641-1642 (LT 31/12 1641 f.244r, LT 1/1 1642 f.258r)
    • KLHA IV, AI:1 1645-1659 (LT 13/1 1648 f.14v), AI:3 1669-1675 (LT 11/12 1674 f.17v), AI:5 1684-1689 (EOT 24/1 1684, LT 9/1 1686 f.10, LT 7/12 1687 f.40r)
    • KLHA XI, AI:2 1713 (LT 15/12 1713 f.561r)
  3. Länsstyrelsen i Kopparbergs län
    • Landskontoret 1626-1957 [SE/ULA/12903/11]
      • Restlängder, EVIc:1 1651-1692
      • Kronouppbördsböcker, GIVa:2 1671-1672
Litteratur
  • Lindén, Bror 1990, Bebyggelsenamnen i Mora kommun, Ortsnamnsarkivet i Uppsala
Storbyn, tiondelängd 1661. [8]
i

I stamtavlorna anges de källor där en person återfinns på formatet källtyp by period. Om en person t.ex. återfinns i tiondelängderna för Limbäck mellan 1650-1669, skrivs detta som tl Limbäck 1650-1669. Om perioden istället anges som 1650-1669- menas att den aktuella personen återfinns 1650-1669 men att efterföljande längder inte är undersökta.

Andel skrivna med gårdsnamn i Våmhus och Bonäs 1647-1677