burtu.se

Sammanfattade skattelängder

Våmhus och Bonäs 1601-1679

År 1667 upprättade pastor Elavus Andreae Skragge och hans adjunkt Andreas Nohrmoreus en husförhörslängd över dhen christelighe, hederwärde, berömmelighe och folckerijke Mohra försambling. [1] Troligen har det också funnits en tidigare längd, antingen upprättad av Skragge själv eller en företrädare. Dock har denna längd gått förlorad varför den längd Skragge upprättade 1667 fått beteckningen AI:1 i Mora kyrkoarkiv. [2]

För att ta sig vidare förbi och komplettera Mora AI:1 är skattelängder väldigt användbara. Eftersom jag själv kan räkna släktskap med en stor del av de av Skragge och Nohrmoreus noterade hushållen i Våmhus och Bonäs, har jag sammanfattat en del sådana skattelängder. Sammanfattningarna omfattar Bonäs och byarna i Våmhus som är upptagna i Mora AI:1, d.v.s. Kumbelnäs, Storbyn, Moren, Björkvassla, Limbäck, Bäck och Heden. Övriga byar i dagens Våmhus är troligen antingen senare utflyttningar från, eller uppdelningar av, de äldre byarna. Ett undantag är byn Indor i norra Våmhus som är upptaget i skattelängderna i mitten av 1500-talet för att sedan försvinna in under Bäck och Heden. [3]

Sammanfattningarna omfattar följande längder:

  1. Landskapshandlingar
    (1601-1629) - jordeböcker (årliga räntan) (j), tiondelängder (t), hjonelagslängder (hl) samt längder över husarma (h) och ödeshemman (ö). Sammanfattningarna listar de personer som är upptagna i dessa längder.

    Vad gäller jordeböckerna är det viktigt att notera att de ofta är rena avskrifter av tidigare år. De bönder som är upptagna behöver därför inte ens ha varit i livet när längden upprättades. Denna eftersläpning märks tydligt för Våmhus och Bonäs under 1600-talets första årtionden då mer eller mindre en grupp personer är upptagna i jordeböckerna och en annan i tiondelängderna. Detta beror på att jordeböckerna efter 1570 i stort sett endast uppdaterades efter större jordrevningar. Under perioden för dessa sammanfattningar skedde endast en sådan revning för Mora socken, nämligen hösten 1626. [4] Jordeböckerna innan detta år innehåller de brukare som var aktuella hösten 1587 då den senaste revningen hade ägt rum. [5]

  2. Älvsborgs andra lösen
    - alla sex terminer (1614-1619) och restuppbörd (1621). Sammanfattningarna listar de hjonelag (gifta bönder) och andra som är upptagna samt ev. kommentar i restuppbördens rannsakningslängd.

    Älvsborgs lösen var en landsomfattande skatt som infördes efter Kalmarkriget 1613 för att återfå älvsborgs fästning. En bonde skulle betala 2 riksdaler och en piga eller dräng 1 riksdaler. Personer under 15 och över 70 år befriades. [6] För Våmhus och Bonäs är det i stort sett samma personer i längderna över älvsborgs lösen som i tiondelängderna. älvsborgs lösen (restuppbördens rannsakningslängd) innehåller dock tillskillnad från tiondelängderna även noteringar om bönder som har flyttat eller avlidit.

  3. Mantalslängder
    (1628-1679). Sammanfattningarna listar det totala antalet personer i varje hushåll som var skyldiga att betala mantalspenning.

    Mantalspenningen infördes som en permanent personskatt 1635. Bland bönderna skulle alla arbetsföra vuxna betala, fattiga och sjuka befriades. Vuxen var man i detta avseende före 1652 vid 12 års ålder och från 1652 vid 15 års ålder. 1652 infördes också en övre åldersgräns som blev satt till 63 år. Denna gräns var dock inte generell. Så länge en bonde satt kvar på sin gård skulle han betala, oavsett hur gammal han var. [7] I Mora storsocken (d.v.s. inkl. Sollerön och Våmhus) våren 1667, motsvarade de arbetsföra 34,8% av den totala befolkningen. I enbart Våmhus var samma siffra 30,1%. [8]

  4. Tiondelängder
    (1650-1678). Sammanfattningarna listar de personer som är upptagna i tiondelängderna. (1667 års längd är skadad och är därför inte med i sammanfattningarna.)

    Tiondelängderna återfinns i landskapshandlingarna till 1630 och i länsräkenskaperna efter 1630. I längderna listas namn på bönderna samt hur mycket spannmål de var tvungna att erlägga i tionde. Generellt sett innehåller tiondelängderna fler namn än mantalslängderna. En person som i mantalslängden endast uppträder som ett streck i en kolumn kan skrivas ut med namn i tiondelängden för motsvarande år. [9]

De i Dalarna använda gårdsnamnen underlättar i många fall de eventuella släktkopplingar som kan göras utifrån skattelängderna. [10] Gårdsnamnen är dock sparsamt noterade i de äldre längderna. I 1601 års jordebok återfinns endast 3 gårdsnamn i hela Våmhus: Diekne, Ribbe och Tyske. [11] även om alla dessa är gamla namn, Ribbe återfinns t.ex. redan i den äldsta skattelängden från 1539 [12], så ser det ut som om gårdsnamnen på allvar får fäste först ett par årtionden in på 1600-talet. I 1642 års mantalslängd är t.ex. andelen skrivna med gårdsnamn i Våmhus 41%. Denna siffra är därefter mer eller mindre densamma i mantalslängderna till 1658 då den plötsligt mer än dubbleras till 87%. Varför denna plötsliga ökning sker just detta år är svårt att säga. Dock är säkert att gårdsnamnen hade kommit för att stanna.


Sammanfattade skattelängder

Heden
1601-1679 |
Bäck
1601-1679 |
Björkvassla
1601-1679 |
Limbäck
1601-1679 |
Moren
1601-1679 |
Storbyn
1601-1679 |
Kumbelnäs
1601-1678 |
Bonäs
1601-1678

Otryckta källor

Riksarkivet (RA)
  1. Dalarnas landskapshandlingar [SE/RA/5121/5121.10]
  2. Älvsborgs lösen 1614-1619 [SE/RA/5117/IV]
    1. vol. 45A-50 (Dalarna)
  3. Mantalslängder 1642-1820
    1. Säters län 1642-1646 [SE/RA/55203/55203.22]
    2. Kopparbergs län 1647-1679 [SE/RA/55203/55203.23]
  4. Boskaps- m.fl. längder [SE/RA/5119]
    1. Dalarna 1:1 (1628)
  5. Länsräkenskaper 1631-1820
    1. Kopparbergs län verifikationer 1634-1678 [SE/RA/5511/5511.26]
Uppsala landsarkiv (ULA)
  1. Mora kyrkoarkiv [SE/ULA/11069]
    • Husförhörslängder, AI:1 1667-1684
    • Sockenstämmans protokoll, KIIIa:1 1660-1697
Litteratur
  • Björklund, Stig 1966, Indor i Våmhus socken, Folklivsskildringar utg. av Kungl. Gustav Adolfsakademin 5
  • Friberg, Nils 1954, Dalarnas befolkning på 1600-talet. Geografiska studier på grundval av kyrkböckerna med särskild hänsyn till folkmängdsförhållanden, Stockholm
  • Lindén, Bror 1990, Bebyggelsenamnen i Mora kommun, Ortsnamnsarkivet i Uppsala
  • Skogsjö, Håkan 1989, Mantalslängderna & Släktforskaren, Släkthistoriskt forum 1989:2

Våmhus

Kapellförsamling till Mora från 1636. Namnet har ursprunligen gällt endast Våmåns åmynning och inte hela bygden längs Våmåns nedre del som det gör idag. Wåmus till ordet os, us 'åmynning'. [13]

Bonäs

En av de större byarna i Mora socken, belägen strax söder om Våmhus. Enligt Lindén är namnet forndalskt, Budhanes, där förledet troligen kommer av höbod och efterledet av byns läge vid Orsasjön. [14]

Bakgrundsbild: Länsräkenskaper Kopparbergs län, verifikation 1664 s.381